Representanthuset vill stoppa Trumps ensidiga krig mot Iran

Representanthuset i USA röstade med knapp marginal, 215–208, för att lägga ett nytt hinder i vägen för Washingtons krig mot Iran – åtminstone på papperet. Enligt BBC antog ledamöterna en så kallad krigsmaktsresolution som syftar till att stoppa president Donald Trump från att vidta ytterligare militära åtgärder mot Iran utan kongressens godkännande. Fyra republikaner röstade med demokraterna.

Den praktiska effekten är oklar. Vita huset avfärdade beslutet som ett grundlagsstridigt försök att inskränka presidentens befogenheter, och BBC påpekar att det juridiska genomslaget av en gemensam resolution som endast antagits i representanthuset är otydligt även om senaten senare skulle säga ja. Men omröstningen fungerar ändå som en offentlig markering: en knapp majoritet är beredd att sätta sitt namn under en begränsning av upptrappningen samtidigt som bensinpriserna stiger och krigets påstådda mål blir svårare att ringa in.

Tidpunkten är ingen slump. Sedan slutet av februari har amerikanska och israeliska angrepp utlöst iranska motåtgärder i regionen, bland annat attacker mot gulfstater som står USA nära och ökat tryck på sjöfarten kring Hormuzsundet. En vapenvila som utlystes i april var tänkt att skapa utrymme för samtal, men de senaste dagarna har ändå präglats av amerikanska angrepp och iranska svar. Därmed får grannländerna runt Persiska viken ta smällen av följdverkningarna medan Washington och Teheran förhandlar om villkoren. I det läget reagerar kongressen mindre på konstitutionell lärdom och mer på ett välkänt mönster: den verkställande makten kan starta insatser snabbt, medan kostnaderna – marknadsoro, bränslepriser och utdragna utplaceringar – kommer senare och sprids brett.

Omröstningen blottlade också sprickor inom Trumps eget parti. BBC rapporterar att representanthuset flera gånger försökt tygla presidentens krigsbefogenheter, men att en liten grupp republikaner den här gången bröt partilinjen. En av dem sade sig vara beredd att acceptera vedergällning från Trump för sin hållning. Den sortens formuleringar påminner om var den verkliga hävstången ofta ligger: ledamöter kan registrera sitt missnöje, men partipiskan och hotet om interna utmanare avgör ofta om motståndet överlever längre än en enda votering.

Om resolutionen faktiskt ändrar politiken lär nu bero på senaten, där en liknande åtgärd har gått framåt men ännu inte nått en slutlig omröstning. Tills vidare har representanthuset skapat ett nytt politiskt faktum: en protokollförd majoritet som motsätter sig fortsatt ensidig upptrappning.

Samma vecka som Trump sade att förhandlingarna gick ”mycket bra” röstade representanthuset för att kräva att han ber om lov innan han fortsätter kriget.