Justitiedepartementet hävdar att domstolar inte kan stoppa Trumps balsal vid Vita huset

En jurist vid USA:s justitiedepartement sade inför en federal appellationsdomstol att domare kanske saknar makt att stoppa Donald Trumps planerade balsal i Vita huset, trots att en lägre domstol redan har stoppat bygget som inleddes utan sedvanliga godkännanden, rapporterar The Guardian.

Tvisten bottnar i en stämning från National Trust for Historic Preservation mot National Park Service och Trumpadministrationen efter att Trump beordrat rivning av Vita husets östra flygel. Enligt The Guardian påbörjades arbetet utan att de normala granskningsprocesser som krävs enligt lag på distrikts- och federal nivå vare sig slutförts eller ens inletts. Administrationen har hävdat att nationella säkerhetsbehov motiverar projektet och pekat på hot som lyftes fram efter ett mordförsök vid ett evenemang för Vita husets korrespondentförening i april.

I domstolen gick administrationens linje längre än att bara försvara den konkreta byggplanen. The Guardian beskriver hur domaren Patricia Millett frågade vid vilken punkt projektet blivit ett fullbordat faktum. Yaakov Roth, biträdande chef vid justitiedepartementet, svarade att domstolar kanske inte kan stoppa projektet ens om det skulle innebära ”fullständig laglöshet från regeringens sida”, och menade att endast kongressen kan stifta en lag som uttryckligen tillåter eller stoppar just den åtgärden. Därmed ställdes en rå konflikt på sin spets: vem styr i praktiken över federal egendom – kongressen som formell ägare, eller presidenten som tillfällig hyresgäst som kan köra in grävmaskiner först och processa senare.

Fallet visar också hur ”nationell säkerhet” kan fungera som ett lösningsmedel för regler och procedurer. The Guardian noterar att en säker underjordisk anläggning för personal på platsen tilläts fortsätta, samtidigt som själva balsalen stoppades. Resultatet blir en ojämn ordning där vissa delar kan drivas framåt medan de grundläggande rättsfrågorna hänger i luften. Samtidigt har politiken redan dragits in i finansiering och omfattning: den amerikanska senaten gick enligt The Guardian vidare med en invandringsutgiftslag först efter att republikanerna tagit bort finansiering för säkerhetsuppgraderingar för Secret Service kopplade till den föreslagna balsalen.

Om appellationsdomstolen accepterar administrationens teori blir den praktiska följden att snabbheten i den verkställande maktens agerande blir ett eget skydd: när rivning och byggnation väl är igång flyttas rättsmedlet från att stoppa arbetet till att i efterhand diskutera ansvar. Om domstolen säger nej hamnar frågan ändå i ett välbekant läge – långdragna processer, tvistade interimistiska beslut och ett projekt som kan hinna byggas delvis medan handlingarna försöker komma ikapp.

Fotot som The Guardian använde visar Trump vid byggplatsen i Washington i maj. Den juridiska ståndpunkten som framfördes i domstolen var att inte ens en domare nödvändigtvis kan få platsen att stanna av.