Kumlaanstalten rustas för att ta emot barn i fängelse, riksdagen låter 15–17-åringar dömda för grova brott avtjäna straff från juli och celler byggs om med klassrum, staten flyttar minderåriga från kritiserade SiS till vuxenanstalt medan åldern för straffansvar kan sänkas till 13

Bilder

Kumla, a high-security prison, is one of those preparing to take in children after a change in the law. Photograph: Rebecka Uhlin/The Guardian theguardian.com

Kumla’s chief, Jacques Mwepu, is against placing children in prisons but says he wants to ‘do as much as we can’ to help them feel comfortable. Photograph: Rebecka Uhlin/The Guardian theguardian.com

Swedish care providers currently housing under-18s convicted of crimes say children ‘have no place in a prison’. Photograph: Rebecka Uhlin/The Guardian theguardian.com

Kumlaanläggningen förbereder sig nu på att ta emot barn som intagna för första gången i sin omkring 60-åriga historia. Efter att riksdagen röstat för att 15–17-åringar dömda för grova brott ska kunna avtjäna straff i fängelse från juli, har personalen på den högsäkerhetsklassade anstalten enligt The Guardian plockat bort extra sängar i vuxenceller, beställt nya möbler och börjat bygga klassrum.

Omsvängningen är en del av en bredare åtstramning av svensk kriminalpolitik, driven av gängvåldet. Justitieminister Gunnar Strömmer säger till tidningen att Sverige befinner sig i ett nödläge efter ett decennium av ökande våld kopplat till kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotikahandel, omfattande bedrägerier och rån. Forskare och yrkesverksamma som The Guardian talat med beskriver hur gängen i allt högre grad rekryterar mycket unga och sårbara barn för att begå våldsdåd mot betalning – en utveckling som pressar staten mot hårdare straff samtidigt som den har svårt att få ordning på de institutioner den redan driver.

Hittills har minderåriga som dömts för grova brott i stor utsträckning placerats i låsta vårdformer inom Statens institutionsstyrelse, SiS. Dessa hem har fått hård kritik för brister i säkerhet och ledning, och den bakgrunden kastar en skugga över kursändringen: staten flyttar barn från ett system med stora problem till ett annat som i grunden är byggt för att förvara vuxna. Kumlas anstaltschef Jacques Mwepu säger till The Guardian att han är emot att sätta barn i fängelse, men att han försöker göra miljön så dräglig som möjligt, bland annat genom att måla om väggar och anpassa celler.

Den juridiska färdriktningen går längre. Enligt The Guardian väntas riksdagen i juni rösta om att sänka straffmyndighetsåldern från 15 till 13 år för brott med ett minimistraff på fyra års fängelse. Om förslaget går igenom innebär det att institutioner utformade för vuxnas bestraffning förväntas ta emot ungdomar i en ålder då skola, psykiatri och familjeinsatser normalt ses som verktygen för att hindra återfall.

Siffrorna bakom åtstramningen handlar inte bara om ungdomsbrott. Sveriges fångtal har nästan fördubblats det senaste decenniet, och landet har gått från att avveckla anstalter till att bygga nya, i huvudsak därför att straffen blivit längre. Planer som The Guardian hänvisar till innebär att kapaciteten ska öka från 12 000 till 19 500 platser till 2035. Även om dödsskjutningarna ”tycks ha minskat”, med fem under årets första kvartal, byggs infrastrukturen för långvarig inlåsning ut.

Motståndet är både brett och konkret. Jurister, forskare och frivilligorganisationer – däribland Unicef och Rädda Barnen – har fördömt beslutet att spärra in barn, och Kriminalvården har varnat för negativa följder. Sverige har länge marknadsfört sig som ett föregångsland för barns rättigheter och en human kriminalpolitik; förberedelserna i Kumla visar hur den självbilden ser ut när statens svar på rekrytering av minderåriga blir att bygga om vuxenceller.

I Kumla är klassrummen ännu inte färdiga. Den första barnintagna har ännu inte anlänt.