Armenien går till val mellan Europa och Moskva

Bilder

×

Partidarios del magnate ruso-armenio Samvel Karapetyan ondean una bandera nacional durante una protesta contra el primer ministro en funciones, Nikol Pashinyan, en la Plaza de la República de Ereván, Armenia, el miércoles 3 de junio de 2026. Karapetyan, líder del partido Armenia Fuerte, enfrenta cargos penales que él rechaza por considerarlos políticamente motivados y realiza campaña desde su arresto domiciliario (AP/Anthony Pizzoferrato) infobae.com

El primer ministro de Armenia, Nikol Pashinyan, asiste a una reunión con el presidente de Ucrania, Volodimir Zelensky (REUTERS/Archivo) infobae.com

Varias personas posan junto a una pancarta de campaña del partido Armenia Fuerte, liderado por Samvel Karapetyan, antes de las elecciones parlamentarias del 7 de junio en Ereván, Armenia, el 2 de junio de 2026 (REUTERS) infobae.com

El presidente ruso Vladimir Putin asiste a una reunión con el primer ministro armenio Nikol Pashinián en el marco de una cumbre informal, el 22 de diciembre de 2025 (Sputnik/Sergei Bulkin/Pool vía REUTERS/Archivo) infobae.com

‹ ›

Armenier gick på lördagen till valurnorna i ett parlamentsval som av landets politiker målats upp som ett vägval: fördjupad integration med väst eller en återgång till Rysslands inflytelsesfär, enligt Euronews. Valet föregicks av en spänd kampanj i Jerevan, med protester på Republikens torg tidigare i veckan och en ledande oppositionsfigur som enligt Infobae tvingats bedriva kampanj från husarrest.

Omröstningen sker i ett land som fortfarande hanterar den strategiska chocken efter förlusten av Nagorno-Karabach 2023, då Azerbajdzjan tog full kontroll över området och större delen av den armeniska befolkningen flydde. Nederlaget har blivit en tydlig skiljelinje i inrikespolitiken. Premiärminister Nikol Pasjinjans parti Civilt kontrakt hävdar att Armeniens säkerhet kräver en ny uppgörelse med Azerbajdzjan och en tydligare kurs mot Europa, medan motståndarna anklagar honom för att byta bort suveränitet mot löften som kanske aldrig infrias. Pasjinjan har beskrivit valet som en fråga om mandat: en stabil parlamentsmajoritet behövs för att garantera fred och undvika ett nytt krig. Kritikerna kallar varningarna alarmistiska.

Ryssland är formellt Armeniens allierade, men relationen har enligt Infobae tunnats ut till öppen misstro. Moskva uppges ha infört handelsrestriktioner mot armeniska produkter inför valet, samtidigt som armeniska myndigheter varnar för ryskt understödd propaganda och nätbaserad desinformation. Påtryckningarna är knappast förtäckta: ryska företrädare har offentligt pekat på Ukrainas strävan mot Europeiska unionen som ett avskräckande exempel, och valrörelsen har präglats av antagandet att utrikespolitiska vägval kan utlösa ekonomiska repressalier.

Även andra stormakter försöker sätta sin stämpel på utfallet. Infobae uppger att USA:s president Donald Trump erbjudit ”fullt stöd” för Pasjinjans omval, och Frankrikes president Emmanuel Macron har på senare tid signalerat välvilja. För armeniska väljare handlar det i praktiken mindre om slagord och mer om vilken beskyddare som faktiskt kan leverera säkerhet och marknadstillträde efter Karabachförlusten, som försvagat landets förhandlingsläge.

I Jerevan satt affischer för Samvel Karapetjans parti Starka Armenien kvar samtidigt som han kampanjade under brottsmisstankar som han själv säger är politiskt motiverade. På lördagen avgjordes saken i valurnan, medan Rysslands importförbud redan var i kraft.