Pentagon listar Alibaba Baidu och BYD som stödtrupper åt Kinas armé

Försvarsdepartementet i USA har lagt till Alibaba, Baidu och fordonstillverkaren BYD på en lagstadgad förteckning över kinesiska företag som departementet anser stödjer Folkets befrielsearmé. Därmed har ett verktyg som från början var en relativt smal kontrollmekanism för försvarsupphandling vuxit till ett bredare instrument för att påverka anseende och efterlevnad. Enligt The Independent omfattar den uppdaterade listan nu 188 aktörer, upp från omkring 130 året innan, och inkluderar företag som främst är kända som konsumentinriktade plattformar och globala exportörer.

Den omedelbara praktiska effekten är begränsad: klassningen stänger företag ute från amerikanska försvarskontrakt och innebär inte automatiskt ett förbud mot kommersiell verksamhet i USA. Den mer långsiktiga effekten är att listan fungerar som ett slags förhandsfilter för alla andra. Banker, försäkringsbolag, revisorer, indexleverantörer och företags inköpsavdelningar behöver sällan ett formellt förbud för att dra sig tillbaka; en statlig stämpel räcker ofta för att sätta igång interna riskkommittéer och utlösa klausuler i avtal. TechCrunch noterar att listans utvidgning ökar sannolikheten att försvarsdepartementet kan göra det svårare för amerikanska företag att göra affärer med de namngivna, även om första steget bara blir att motparter tvingas förklara sig.

Företagen som pekas ut denna gång verkar i sektorer som Washington numera tenderar att betrakta som dubbla användningsområden som norm. Baidu är en ledande aktör inom självkörande fordon i Kina, ett område där sensorer, kartläggning och maskininlärningskedjor också kan användas för militär logistik och målangivning. BYD dominerar elbilsmarknaden, och samma batterikedjor och kraftelektronik som vinner exportmarknader är också sådant som arméer vill ha till drönare, sambandssystem och rörlig elförsörjning. Pentagon hänvisar, enligt The Independent, till kopplingar till Kinas ministerium för industri och informationsteknik, det organ som styr industripolitiken—ett tecken på hur tunn gränsen blivit mellan ”privata” nationella mästare och statliga prioriteringar i Kinas system.

Pekings svar följde ett välkänt manus. Kinas ambassad anklagade USA för att tänja på begreppet nationell säkerhet och upprätta diskriminerande förteckningar, samtidigt som man hävdade att kinesiska företag följer lokala lagar där de verkar, rapporterar The Independent. Men USA skickar också signaler till sin inrikespolitik: TechCrunch framhåller att de flesta av Kinas största företag inom artificiell intelligens nu finns på listan, efter att Tencent lades till förra året, och att fordonsaktörer i allt högre grad hamnar inom räckvidd. Det är betydelsefullt eftersom den amerikanska debatten om kinesiska elbilar redan rör sig från tullar mot rena begränsningar, samtidigt som investerare förväntas prissätta en politisk risk som kan ändras snabbare än företagens vinster.

Själva listan har dessutom visat tecken på byråkratisk ryckighet. TechCrunch rapporterar att uppdateringen en kort tid publicerades tidigare i år, för att sedan dras tillbaka ur Federal Register av oklara skäl och därefter dyka upp igen. För företagen är en sådan stopp-och-start-process ingen lättnad; den påminner snarare om att tillgången till amerikanska kapitalmarknader och motparter kan hänga på administrativ tidtabell lika mycket som på domstolsutslag.

Alibaba handlas fortfarande på New York-börsen. Men i Pentagons pappersarbete hamnar bolaget nu i samma kategori som drönartillverkare och sensorbolag som USA i åratal försökt stänga ute—ett exempel på hur staten, snarare än marknaden, sätter ramarna när geopolitiska incitament tar över.