ICC stänger av chefsåklagare Karim Khan
Medlemsstater driver disciplinärende om misstänkta sexuella övergrepp till särskild session, domstolen som kräver staters gripanden blir beroende av samma regeringar när åklagarens auktoritet ifrågasätts
Bilder
In a statement, the international criminal court said its decision to suspend Karim Khan was ‘not an indication of the final outcome’. Photograph: Piroschka Van De Wouw/Reuters
theguardian.com
En kommitté med medlemsstater i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har röstat för att tillfälligt stänga av chefsåklagaren Karim Khan medan ett disciplinärende om anklagelser om sexuella övergrepp förs vidare till ett extra sammanträde med domstolens samtliga medlemsstater. Enligt The Guardian meddelades beslutet av ICC:s styrande organ efter en omröstning med kvalificerad majoritet, där man bedömde att Khan gjort sig skyldig till ”allvarligt tjänstefel” kopplat till påståenden som först blev offentliga 2024. Anklagelserna kommer från en kvinna som arbetat för Khan vid ICC:s högkvarter i Haag och beskriver påtryckande och icke samtyckta sexuella handlingar under en längre tid.
Ärendet träffar en institution som kräver att stater griper sittande ledare och lämnar ut misstänkta från krigszoner, men som samtidigt är beroende av just dessa stater för finansiering, praktiskt samarbete och politiskt skydd. Styrorganet framhåller att avstängningen inte är ett slutligt avgörande, men den är redan ett ingripande i verksamheten: Khan hade tidigare klivit åt sidan från att leda ICC:s avdelning som utreder och väcker åtal i mål om grova brott, och domstolen måste nu säkra kontinuitet samtidigt som den högsta åklagarens auktoritet formellt är ifrågasatt.
Enligt The Guardian ska de påstådda händelserna ha inträffat mellan 2023 och 2024, bland annat i hotellrum under tjänsteresor, i Khans kontor och i hans hem. Khan har upprepade gånger förnekat anklagelserna; hans jurister säger att han ”kategoriskt förnekar” att han trakasserat eller behandlat någon illa eller missbrukat sin ställning. Exekutivkommitténs beslut bygger på en rapport från en kontrollfunktion inom Förenta nationerna, råd från en panel av juridiska experter samt skriftliga inlagor från både Khan och den påstådda målsäganden.
Att frågan nu hänskjuts till ett extra sammanträde med ICC:s 125 medlemsstater beskrivs som utan motstycke för domstolen, och gör en intern personalfråga till en punkt i regeringars politiska almanackor. Det är viktigt eftersom ICC:s legitimitet inte vilar på egen polismakt utan på att omvärlden uppfattar förfarandena som strikta, förutsägbara och skyddade från personliga nätverk. När åklagarämbetet blir föremål för en flerårig intern process får varje pågående mål ett nytt angreppsspår: försvar kan hävda partiskhet, bristande omdöme eller ren ledningsmässig frånvaro; stater som redan ogillar ICC:s granskning kan hänvisa till styrningskaos som skäl att vägra samarbete.
Händelsen visar också hur liten felmarginal domstolen har när det gäller maktförhållanden på arbetsplatsen. Anklagelserna handlar uttryckligen om auktoritet som påstås ha använts i privata miljöer – tjänsteresor, kontor och en chefs hem – just de sammanhang där formella personalrutiner ofta blir tunnare. I organisationer som arbetar över gränser och i kriser blir den praktiska frågan om anställda tror att anmälningar hanteras utan karriärmässiga repressalier, och om medlemsstaterna är beredda att bära kostnaden för att upprätthålla sådana normer även när det skakar ledningen.
För tillfället står ICC med en avstängd chefsåklagare, ett kommande extra sammanträde med medlemsstaterna och ett disciplinärende som tagit nästan två år att nå hit. Domstolen som uppmanar andra att frihetsberöva misstänkta drar nu själv ut på tiden med beslutet om sin mäktigaste tjänsteman.