Afrika

Byar i nordvästra Nigeria förhandlar direkt med banditledare för att få fred

Lokala medlare köper lugn när statens räder mest flyttar våldet, kidnappningar och lösensummor gör brottsligheten till affär och byar betalar i praktiken skatt för den säkerhet staten inte levererar

Bilder

Dayyabu Abba-Kurfi was instrumental in arranging a peace deal with bandits. Photograph: Terna Iwar/The Guardian Dayyabu Abba-Kurfi was instrumental in arranging a peace deal with bandits. Photograph: Terna Iwar/The Guardian theguardian.com
Young men work to break rocks to fine powder at a goldmine in Nahuta. Photograph: Terna Iwar/The Guardian Young men work to break rocks to fine powder at a goldmine in Nahuta. Photograph: Terna Iwar/The Guardian theguardian.com
A clinic abandoned and then destroyed by bandits in Nahuta. Photograph: Terna Iwar/The Guardian A clinic abandoned and then destroyed by bandits in Nahuta. Photograph: Terna Iwar/The Guardian theguardian.com
Gold refining is a community endeavour in places across the north-west of Nigeria. Photograph: Terna Iwar/The Guardian Gold refining is a community endeavour in places across the north-west of Nigeria. Photograph: Terna Iwar/The Guardian theguardian.com
Nahuta, a mining and processing town, lived under threat of bandit attacks until the peace deal. Photograph: Terna Iwar/The Guardian Nahuta, a mining and processing town, lived under threat of bandit attacks until the peace deal. Photograph: Terna Iwar/The Guardian theguardian.com

I Nigerias nordväst prövar vissa lokalsamhällen en fredsmodell som statens säkerhetsinsatser haft svårt att åstadkomma: direkta förhandlingar med banditledare, ofta via lokala personer som kan röra sig mellan byar och beväpnade läger. The Guardian rapporterar från delstaten Katsina om en pakt som slöts 2023 i Kurfi mellan lokala samhällen och banditgäng. Det ingår i en bredare tendens där äldre och mellanhänder försöker köpa sig lugn där militära räder snarare har flyttat våldet än avslutat det.

Bakgrunden är en långvarig press på mark och försörjning. Enligt The Guardian har befolkningstillväxt och klimatpåfrestningar gjort betesleder smalare, vilket eldat på konflikter mellan boskapsskötare och jordbrukare. I det tomrum som uppstår får väpnade grupper lättare att rekrytera bland unga män som ser få lagliga vägar framåt. Forskare som tidningen hänvisar till beskriver missnöje kring markägande och upplevelser av ojämnt statligt stöd, något som kan mobiliseras till våld och därefter omvandlas till en inkomstkälla.

Den inkomsten blir allt mer organiserad. Siffror från SBM Intelligence, som The Guardian citerar, anger att antalet registrerade kidnappningar i Nigeria ligger på omkring 15 000 mellan 2019 och 2025, med tyngdpunkt i nordväst. Under perioden juli 2024 till juni 2025 ska lösensummor på totalt 2,57 miljarder naira ha betalats. Banditgrupper tar också intäkter från olaglig gruvdrift och tar i vissa områden ut avgifter som fungerar som beskyddarskatter. För byborna märks kostnaden i övergivna åkrar, förstörda kliniker och vardagsrutiner byggda kring rädsla: familjer som äter tidigt och gömmer sig om nätterna, eller som delar upp sig vid flykt för att minska risken för en enda massaker.

Statens svar skapar samtidigt egna signaler och drivkrafter. The Guardian noterar att Nigeria har erbjudit amnestibetalingar till milismän som lämnar in vapen, en politik som kritiker menar kan göra väpnad mobilisering mer lönsam genom att visa att den ger utdelning. Militära operationer kan dessutom pressa gängen in i grannområden i stället för att slå sönder nätverken, vilket lämnar lokalsamhällen med ett hot som byter skepnad och plats – samtidigt som polisnärvaron är begränsad.

De lokala fredsuppgörelserna bygger på närhet och trovärdighet. Medlarna är ofta ”bekanta ansikten”, skriver tidningen: personer som kan nå båda sidor, kontrollera att löften hålls och översätta lokala krav till villkor som väpnade ledare accepterar. Men arrangemangen kan också befästa en parallell styrning. Vissa samhällen har accepterat att banditer tar upp skatter i utbyte mot att räderna upphör – i praktiken en betalning för den säkerhet staten inte pålitligt kan leverera.

I Katsina, där flera lokala förvaltningsområden drabbats av upprepade angrepp, är lockelsen med en uppgörelse enkel: den kan öppna vägar och få jordbruket att fungera igen snabbare än en avlägsen operationsplan. The Guardian rapporterar att efter att en närliggande överenskommelse hållit, uttryckte andra banditledare intresse för att upprepa modellen.