Ryhov fick år av varningar om barnhjärtläkare

Personal på länssjukhuset Ryhov i Jönköping slog larm i flera år om en barnhjärtläkare som de ansåg gjorde farliga bedömningar, bland annat genom att felaktigt friskförklara barn med hjärtsjukdom, rapporterar Dagens Nyheter. Nu riktar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, skarp kritik mot Region Jönköping och menar att vårdgivaren inte levt upp till kraven på ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Enligt DN gäller granskningen en period då 106 barn i Jönköping bedömdes felaktigt som friska.

DN skriver att det internt uttrycktes oro för att barn till slut skulle dö om rutinerna kring läkarens arbete inte skärptes. Tidningen uppger också att varningssignaler kom från utländska sjukhus där läkaren tidigare arbetat, kort efter att han anställts i Jönköping. Ivos kritik, sådan DN beskriver den, handlar mindre om ett enskilt medicinskt beslut och mer om apparaten som ska fånga mönster: rapportering, dokumentation av avvikelser och uppföljning när samma varningssignaler återkommer.

Den apparaten kostar tid och uppmärksamhet, och den konkurrerar ofta med det dagliga produktionstrycket i den specialiserade vården. Ett sjukhus kan leverera stora volymer mottagningsbesök och ändå missa den långsamma spårning som gör att en rad enskilda misstag till slut framträder som en igenkännbar risk. När samma arbetsgivare styr bemanning, interna utredningar och dokumentationskultur blir den första verkligt hårda yttre begränsningen ofta synlig först när en tillsynsmyndighet öppnar ett ärende eller när medier tvingar fram insyn.

Historien visar också hur yrkesrörlighet kan flytta risk över regiongränser. DN skriver att läkaren senare tog anställning vid barnhjärtcentrum på Skånes universitetssjukhus i Lund, där en intern utredning kom fram till att flera barn även där behandlats felaktigt. Läkaren är fortfarande anställd i Lund men har enligt DN hållits borta från arbete under en längre tid. Ivo genomför en separat, pågående tillsyn av läkaren som individ, men den är ännu inte avslutad.

Region Jönköping har fått en tidsfrist att redovisa vilka åtgärder som vidtas, uppger DN. De bakomliggande patientjournalerna – missade diagnoser, fördröjda diagnoser och fördröjd behandling – är redan fasta punkter i efterhand, även om den institutionella reaktionen fortfarande håller på att formuleras.