Arwa Mahdawi: Elon Musk på väg bli världens första biljonär

På mindre än två år har Elon Musks uppgivna förmögenhet svängt från långt över hundratals miljarder dollar till nivåer som – om en börsintroduktion av rymdbolaget SpaceX blir av som planerat – kan göra honom till världens första biljonär. Arwa Mahdawi skriver i The Guardian att Musk samtidigt har lagt ut inlägg om lycka på X, men enligt hennes beskrivning ofta framstår som arg på samma plattform. Hon behandlar den möjliga milstolpen mindre som en finanskuriositet än som ett prov på hur genomsläpplig gränsen blivit mellan privata imperier och offentlig makt.

Musk sitter till stor del inte på kontanter, utan på ägarandelar vars pappersvärde kan rusa och falla tvärt; Mahdawi noterar att han tidigare har förlorat miljarder på en enda dag. Men kolumnen menar att rubrikvärdet av en förmögenhet ändrar innebörd när summan blir så stor att vanliga jämförelser slutar fungera. En biljon dollar är ”en miljon miljoner”, skriver Mahdawi, och i den storleksordningen blir till och med en miljon dollar en avrundningspost. Hon jämför med amerikanska uppgifter om medianförmögenhet: det som för de flesta hushåll framstår som livsavgörande pengar kan, relativt sett, motsvara småpengar för den som befinner sig allra högst upp.

Mahdawi kopplar den skalan till politiken genom Musks pengar och tillträde. Hon hänvisar till uppgifter om att Musk gav 290 miljoner dollar till Donald Trump och andra republikaner under valcykeln 2024, och argumenterar för att sådana belopp kan jämna vägen för en kandidat även om man aldrig kan veta hur utfallet annars hade blivit. Hon pekar också på Musks närhet till makten efter Trumps återkomst: deltagande i regeringssammanträden, medverkan vid statsbesök och – som det beskrivs i texten – att han under resor som formellt handlar om nationell diplomati samtidigt gör upp affärer som gynnar hans bolag. Upplägget är enkelt: staten ger regleringsmässiga och upphandlingsmässiga fördelar, medan miljardären bidrar med finansiering, uppmärksamhet och en färdig kommunikationsapparat.

Musks roll i ett ”departement för statlig effektivitet” kallat Doge lyfts som ett exempel på hur politisk varumärkesbyggnad kan läggas ut på entreprenad. Kolumnen säger att Doge drev igenom omfattande nedskärningar, uppmuntrade tiotusentals uppsägningar och bidrog till att montera ned USA:s biståndsmyndighet USAID. Mahdawi hänvisar till ”vissa beräkningar” som påstår att biståndsneddragningarna bidrog till 600 000 dödsfall, främst barn, genom sjukdom och undernäring – en uppskattning som framställs som omtvistad men tas med för att visa hur beslut som säljs in som inhemsk ordning och reda kan få dödliga följdverkningar utomlands.

En biljonär blir i den här berättelsen inte bara en rik person, utan en institution som kan köpa tid, uppmärksamhet och statlig handlingsförmåga – samtidigt som han skyddas av marknadens svängningar och av företagsstrukturernas komplexitet. Musk kan förlora miljarder på papperet och ändå förbli central i den politiska ekonomi som hjälpte till att skapa uppgången.

Musks förmögenhet uppgavs, noterar Mahdawi, till ungefär 270 miljarder dollar i slutet av 2024. Kolumnens premiss är att den större historien inte är nästa siffra på resultattavlan, utan hur lätt offentliga funktioner kan vikas in i en privat balansräkning.