USA:s inflation tar fart efter Iran-kriget

Den amerikanska konsumentinflationen steg i maj till 4,2 procent i årstakt, den snabbaste ökningstakten på tre år, i takt med att energikostnaderna sköt i höjden efter USA:s och Israels krig i Iran. Det rapporterar BBC med hänvisning till siffror från USA:s statistikmyndighet Bureau of Labor Statistics. President Donald Trump svarade med att säga att han ”älskar inflationen”, samtidigt som han hävdade att prisuppgången är tillfällig och snabbt kommer att falla när konflikten tar slut.

Siffrorna sätter Vita husets krigsbudskap och dess löften om lägre levnadskostnader på kollisionskurs med den verklighet hushållen möter vid bensinpumpen. BBC uppger att genomsnittspriset för vanlig bensin i USA nu ligger på 4,15 dollar per gallon, upp från 2,98 dollar den 28 februari 2024, då Trump inledde anfall mot Iran. Irans faktiska stängning av Hormuzsundet – en flaskhals som fraktar omkring en femtedel av världens olja och gas – har pressat upp olje- och gaspriserna. Brentoljan ligger fortfarande klart över nivåerna före kriget, även efter en mindre nedgång som Trump tillskrev amerikanska insatser som tagit bort iransk olja från marknaden.

Vad inflationen består av spelar roll, eftersom det avgör vem som kan undvika den och vem som inte kan. Energi- och transportkostnader slår igenom i allt från flygbiljetter till matens logistikkedjor, och Bureau of Labor Statistics pekade även ut högre priser inom personlig och medicinsk vård, fritid samt kommunikation. Maj var den tredje månaden i rad som konsumentprisindex steg, enligt BBC, vilket tyder på ett mönster snarare än en enstaka chock.

De politiska drivkrafterna drar åt två håll samtidigt. Trump har sagt att han prioriterar att hindra Iran från att skaffa kärnvapen och uppgav för reportrar att han i det sammanhanget inte tänker på amerikanernas levnadskostnader ”det minsta”. Samtidigt går Republikanerna mot mellanårsval med inflationen åter över centralbankens mål på 2 procent och med hushåll som får betala notan för ett utrikespolitiskt beslut som sålts in som kraftfullt och hanterbart.

Centralbanken är å sin sida betald för att vara tråkig. BBC noterar att när inflationen ligger tydligt över målet brukar Federal Reserve höja räntan för att dämpa efterfrågan – ett verktyg som kyler ekonomin genom att göra bolån, kreditkortsskulder och företagslån dyrare. Det blir nu det första stora provet för Kevin Warsh, som BBC beskriver som ny chef för Federal Reserve, med sitt första räntebeslut nästa vecka.

Ekonomer som BBC hänvisar till varnar för att även om kriget tar slut snabbt kan normala flöden genom Hormuzsundet dröja till 2027. För konsumenterna innebär det en energichock med en tidtabell som inte följer en valkalender.

Vid bensinpumpen syns skillnaden mellan 2,98 och 4,15 dollar redan på kvittot, långt innan centralbanken röstar om räntan.