Politik

Kalifornien stämmer för att stoppa ny ICE-anläggning vid Gilroy

Myndigheten kallar den kontor men delstaten varnar för korttidsförvar på skyddad jordbruksmark, 20-årigt arrende på 26,5 miljoner dollar tecknades innan miljöprövning och samråd

Bilder

California is suing the Trump administration to block a new ICE facility California is suing the Trump administration to block a new ICE facility english.elpais.com

Kalifornien och Santa Clara County har stämt den federala staten för att stoppa bygget av en ny anläggning för USA:s immigrations- och tullmyndighet på jordbruksmark nära Gilroy, söder om San Francisco-bukten. Enligt El País lämnades stämningsansökan in i onsdags till den federala domstolen i norra Kalifornien och riktar sig mot ett projekt vid Holsclaw Road i ett icke inkorporerat område sydost om staden. Delstatliga företrädare hävdar att inrikessäkerhetsdepartementet skrev på ett långt hyresavtal och gick vidare utan att först genomföra de miljöprövningar som krävs och utan meningsfull samordning med lokala myndigheter.

Tvisten handlar i grunden om vad anläggningen ska vara. Immigrations- och tullmyndigheten beskriver projektet som ett ”verksamhetskontor”, men delstatens justitieminister Rob Bonta och länsföreträdare menar att sådana kontor under den nuvarande administrationen i praktiken allt oftare används som kortvariga förvarsplatser, även när de varken är byggda eller bemannade för förvar. Enligt stämningen har den federala staten hyrt nästan 25 tunnland mark av ett dotterbolag till Elmwood Capital Group genom ett 20-årigt avtal värt 26,5 miljoner dollar, som omfattar befintliga byggnader, växthus och åkermark. Lokala företrädare säger att platsen kan komma att fungera som ett korttidsförvar med kapacitet att hålla upp till 150 personer.

Den juridiska linjen bygger mer på förfarande än på slagord i migrationsdebatten. Kärandena hävdar att projektet krävde antingen en miljöutredning eller en fullständig miljökonsekvensbeskrivning innan hyresavtalet skrevs och byggandet inleddes, och de hänvisar till den federala lagen om nationell miljöpolitik samt förvaltningsprocesslagen och andra författningar. De åberopar också Kaliforniens Williamson-lag, som skyddar jordbruksmark genom användningsbegränsningar kopplade till skattelättnader, och hävdar att fastigheten hyser hotade och utrotningshotade arter. I stämningens beskrivning hamnar kostnaderna längre fram i kedjan: skadade livsmiljöer, ökat tryck på dricksvatten- och avloppssystem samt en permanent förlust av skyddad jordbruksmark.

Santa Clara County uppger att dess formella underrättelse i praktiken bestod av ett enstyckesbrev år 2023 där planen beskrevs som ”kontors- och verksamhetsutrymme”. Länets jurist Tony LoPresti säger till El País att syftet är att tvinga fram öppenhet om vad som byggs och hur det ska användas. Det perspektivet passar in i ett bredare mönster i USA:s migrationskontroll, där förvarskapacitet kan byggas ut genom omklassificeringar och genom att människor slussas via ”kortvariga” omhändertaganden som i praktiken blir tillräckligt långa för att få verklig betydelse, samtidigt som insyn och tillsyn hamnar på efterkälken i förhållande till upphandlingar och avtal.

Om kärandena vinner avgörs inte hur många personer myndigheten kan gripa. Det som avgörs är om en federal myndighet kan låsa in ett 20-årigt fotavtryck på skyddad jordbruksmark först, och ta striden om miljöeffekter och lokala konsekvenser i efterhand.