E3-sändebud kräver direkta fredssamtal i Moskva
Frankrike Tyskland och Storbritannien backar Zelenskyjs linje när Ryssland helst förhandlar med Washington, Ukrainas drönarattacker stryper försörjningen till Krim och bensinen tar slut i Sevastopol
Bilder
British, French and German ambassadors to Russia Nicolas de Riviere of France, Alexander Graf Lambsdorff of Germany and Nigel Casey of Britain leave the Russian foreign ministry headquarters in Moscow. Photograph: Shamil Zhumatov/Reuters
theguardian.com
Footage released by Ukrainian army appears to show drone attacks on bridge and trucks – loop
theguardian.com
Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens ambassadörer i Moskva träffade på torsdagen ryska tjänstemän och uppmanade till direkta fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina, enligt Guardian. Frankrikes Nicolas de Rivière, Tysklands Alexander Graf Lambsdorff och Storbritanniens Nigel Casey besökte det ryska utrikesministeriet och utfärdade därefter ett gemensamt uttalande där de ställde sig bakom Volodymyr Zelenskyjs krav på direkta samtal mellan Moskva och Kiev.
Besöket är ovanligt i ett krig där europeiska diplomater oftare kallas upp än bjuds in, och där Ryssland återkommande signalerat att man hellre förhandlar med Washington än med europeiska huvudstäder. Enligt Guardian har de USA-ledda försöken hittills inte lett till något genombrott och har dessutom trängts undan av kriget med Iran, vilket skapar utrymme för europeiska regeringar att pröva om någon kanal fortfarande är öppen. Moskvas svar, i samma rapportering, var att anklaga de tre länderna för en ”destruktiv” politik och för att vilja fortsätta kriget ”på uppdrag av och på bekostnad av europeiska länder” – en välbekant formulering som vill få europeiskt stöd till Ukraina att framstå som något som drabbar Europa utifrån, snarare än som ett eget europeiskt val.
Det som gör tidpunkten besvärlig är att slagfältet samtidigt formas mer av angrepp på försörjningskedjor än av förhandlingspapper. Guardian beskriver, med hänvisning till Reuters och ukrainska uppgifter, intensifierade ukrainska drönarattacker mot transportleder in i det ockuperade södra Ukraina och Krim, bland annat vägen R-280 från Rostov-na-Donu längs Azovska sjöns kust. Ukrainas befälhavare för drönarstyrkorna, Robert Brovdi, uppgav att militär godstrafik på den sträckan minskade med 71 procent på två veckor. Separat rapporterades ukrainska angrepp ha stoppat trafiken på Tjonharbron, en av förbindelserna mellan den ockuperade Chersonregionen och Krim.
Den omedelbara ekonomiska signalen syntes inte i diplomatiska kommunikéer utan vid bensinpumparna. Reuters vittnen, återgivna av Guardian, rapporterade att bensinstationer på ryskkontrollerade Krim fick slut på bensin, med ransonering och långa köer vid de få stationer som fortfarande hade bränsle. Sevastopols ryskt stödda guvernör Michail Razvozjajev medgav förseningar i utdelningen av ransonerat bränsle och kopplade dem till störda leveranser, medan andra Moskva-insatta tjänstemän rapporterade skador på broar och infrastruktur. När bränsle inte kan nå en militariserad halvö pålitligt via väg, järnväg eller pråm betalas priset i långsammare transporter, stillastående fordon och ett ständigt resursläckage för att laga och skydda lederna.
De tre ländernas budskap om samtal landar alltså i ett läge där Europa försöker kliva fram som diplomatisk aktör samtidigt som Ukraina försöker minska Rysslands handlingsutrymme genom att göra ockuperade områden dyra att försörja. Om Moskva bedömer att tiden och avstånden arbetar för dem blir europeiska sändebud ännu en publik att hantera. Om brister och flaskhalsar förvärras kan samma sändebud i stället bli en kanal för att pröva villkor utan att offentligt ge efter.
På torsdagen klev tre ambassadörer över tröskeln till Rysslands utrikesministerium och krävde direkta samtal. Samma dag rapporterades bilister i Sevastopol köa vid stadens få fungerande bensinstationer.