Sydkoreas tidigare president Yoon Suk Yeol döms till 30 års fängelse för drönaroperation mot Nordkorea

Sydkoreas tidigare president Yoon Suk Yeol dömdes på fredagen till 30 års fängelse för att ha skickat drönare in i Nordkorea, rapporterar The Guardian med hänvisning till Reuters och AFP. Seoul centrala distriktsdomstol fann honom skyldig till maktmissbruk och till att ha bistått fienden. Domstolen slog också fast att Yoon redan sitter frihetsberövad och att han kan överklaga.

Åklagarna hävdade enligt rapporteringen att drönaroperationen var avsedd att höja spänningarna med Pyongyang och skapa ett förevändningsläge för Yoons misslyckade försök att införa undantagstillstånd 2024. Domstolen menade att Yoon från början deltog i planeringen av intrånget i oktober 2024. Särskilda åklagare har beskrivit händelsen som ett försök att fabricera krigsliknande förhållanden som undergrävde statens säkerhet. Åklagarna sade också att operationen riskerade att röja hemligstämplad information om Sydkoreas förmågor när drönare kraschade, vilket gjorde en hemlig handling till ett spår av bevis.

Yoon har nekat till brott. Hans advokater uppger att han varken beordrade drönarflygningarna eller i efterhand godkände dem, och att de saknade koppling till undantagstillståndet. Försvaret, som det återges av The Guardian, framställer i stället operationen som en reaktion på nordkoreanska ballonger som fört med sig skräp över gränsen, något som periodvis väckt stark ilska i Sydkorea. Nordkorea anklagade å sin sida Seoul för att vid tre tillfällen i oktober 2024 ha flugit drönare över Pyongyang och släppt propagandablad. Då kom Sydkoreas försvarsdepartement med vaga dementier och sade senare att man varken kunde bekräfta eller förneka anklagelserna.

Domen faller i ett politiskt system som redan hunnit avsätta Yoon genom riksrätt, avlägsna honom genom författningsdomstolen och hålla ett extra val som vanns av den liberale presidenten Lee Jae Myung. The Guardian noterar att 30-årsstraffet läggs ovanpå en rad domstolsavgöranden mot Yoon, däribland en tidigare livstidsdom för att ha lett ett uppror kopplat till hans undantagstillstånd, en dom han har överklagat. Resultatet blir en tidigare regeringschef som processar om sitt eftermäle i flera domstolar, medan efterträdarna får hantera säkerhetspolitiska följder av handlingar han anklagas för att ha utfört i hemlighet.

Drönarincidenter utspelar sig i en region där de två koreanska staterna formellt fortfarande är i krig och där signalpolitik ofta väger lika tungt som faktisk skada. Tidigare i år uttryckte Lee ånger efter att en utredning funnit att tjänstemän skickat drönare in i Nordkorea i januari, och Kim Jong-uns syster beskrev uttalandet som klokt uppträdande—innan förhoppningar om närmande falnade när Nordkorea åter började kalla Sydkorea sin mest fientliga fiende. Mot den bakgrunden innebär domstolens slutsats—att en president hjälpt till att iscensätta en provokation—att ”avskräckning” omtolkas till ett inrikespolitiskt redskap, med ett fängelsestraff som pris.

Målet kretsar kring händelser i oktober 2024, men den konkreta nyheten är straffet: 30 år, utdömt av en central domstol i Seoul, och en överklagan som nu är den enda återstående vägen ut ur häktet.