Göteborg skär ned Frihamnen till 4 500 bostäder, nytt program för Frihamnen och delar av Ringön efter kollaps i kalkylen för låga hyror, bilsnålt kvarter och bostadsrätter ska få projektet att gå ihop över 25

Bilder

dn.se

Så här ser Frihamnsområdet ut i dag. Karlatornet sticker upp till höger i bilden. Foto: Göteborgs stad Foto: Göteborgs stad

Så här ser de inre delarna av Frihamnen ut i dag, väster om brofästet på Hisingsbron. Foto: Tomas Ohlsson Foto: Tomas Ohlsson

Göteborgs stadsbyggnadsnämnd väntas nästa vecka få ett 132 sidor långt program för Frihamnen och delar av Ringön, ett tidigare hamn- och industriområde nära Centralstationen. Enligt Dagens Nyheter skär förslaget ned bostadsmålet till omkring 4 500 lägenheter i sex till tio våningar höga kvarter. Det är en tydlig reträtt från tidigare ambitioner om 10 000 bostäder och 15 000 arbetstillfällen. Planen sätter också ett mål om att biltrafiken inte ska utgöra mer än 5 procent av resorna till, från och inom området. Den som vill ha bil hänvisas i första hand till särskilda parkeringsanläggningar i stället för gatuparkering.

Frihamnen har funnits på ritbordet sedan 2012, och projektets utveckling liknar alltmer en ekonomisk sammanställning. Tidigare tidplaner talade om inflyttning med start 2021 och ”överkomliga” hyror som ett centralt politiskt löfte. DN uppger att kravet på låga hyror bidrog till att projektets ekonomiska kalkyl havererade, vilket tvingade planeringen att börja om. Det reviderade programmet lutar nu tungt åt ägande: ungefär tre fjärdedelar av bostäderna planeras som bostadsrätter. Det skiftet förändrar både vilka som kan flytta in först och vem som i praktiken bär finansieringsrisken.

Den nästan bilfria utformningen presenteras som ett transportval, men fungerar också som ett sätt att hålla nere kostnaderna. Att bygga tätt vid vattnet utan att dimensionera för stora mängder privat biltrafik minskar behovet av vägutrymme och parkering. Samtidigt ökar beroendet av kollektivtrafikens kapacitet samt gång- och cykelstråk som måste fungera året runt. Programmet innehåller skolor, förskolor, idrottshallar och en ishall, och det skulle bygga ut Jubileumsparken till en större stadspark. Samtidigt skjuts de yttre delarna av de gamla hamnpirarna på framtiden. DN hänvisar till kostnads- och miljöskäl, vilket också är ett erkännande av att de mest tilltalande inslagen vid vattnet ofta är de dyraste att stabilisera och försörja.

Göteborgs bredare ekonomiska läge ligger som en bakgrund till varje formval. Kommunpolitiker har pressats av hög och växande kommunal skuldsättning och investeringsplaner som behöver ses över, och Frihamnen har fått krav på att vara ekonomiskt i balans. Planerarna bedömer nu att den så kallade exploateringsekonomin är ungefär i jämvikt, med utfall som kan landa från underskott till överskott beroende på antaganden. Byggandet väntas pågå i årtionden, vilket innebär att varje ny mandatperiod tar över ett projekt där tidiga löften kan skrivas om långt innan sista kvarteret står färdigt.

Nästa veckas handling avgör inte området på egen hand. Men den sätter en ny siffra på vad Frihamnen ska bli: 4 500 bostäder, byggda under 25 till 30 år, i en stadsdel där bilkörning är tänkt att vara undantag snarare än norm.