Iran och USA närmar sig avtal om Hormuzsundet, blockad mot iransk sjöfart ska hävas direkt och kärnfrågan skjuts till 60 dagars förhandling om anrikat uran, samtidigt stoppar USA iranska attackdrönare och rederier förväntas lita på papper i stället för luftvärn

Bilder

A sense of normality has returned to the streets of Tehran since the April ceasefire bbc.com

Trump says there is "no such thing as dealing in good faith" when it comes to negotiating with the Iranians bbc.com

independent.co.uk

Iran och USA närmar sig en överenskommelse som skulle öppna Hormuzsundet och häva en amerikansk blockad mot iransk sjöfart, enligt Irans utrikesminister och amerikanska tjänstemän som informerats om samtalen. Brittiska BBC uppger att Teheran säger att avtalet skulle börja gälla mer eller mindre omedelbart, med en andra fas där en 60 dagar lång förhandling inleds om Irans anrikade uran. President Donald Trump har sagt att ett avtal är nära, men har samtidigt ifrågasatt detaljer som publicerats i iranska medier.

För asiatiska ekonomier är Hormuz inte en abstrakt flaskhals utan en daglig prislapp. Sundet är en huvudled för global oljehandel och flytande naturgas, och störningar har direkt slagit igenom i högre energikostnader och osäkerare försörjning i importberoende länder. BBC beskriver upplägget som att man lägger sjöfartsfrågan först – öppnar farleden – och skjuter de mest laddade frågorna till ett senare förhandlingsfönster. Det minskar den omedelbara risken för tankfartyg och försäkringsbolag, men lämnar samtidigt de svåraste kontrollfrågorna olösta: den amerikanska sidan beskriver en process där Irans anrikade uran i slutänden ska förstöras på plats och föras ut ur Iran, medan själva mekanismen ännu återstår att fastställa.

Den ekonomiska byteshandeln framställs som villkorad snarare än förskottsbetald. Amerikanska tjänstemän, enligt BBC, betonar att fördelarna för Iran ska komma stegvis och knytas till kontrollerat genomförande, utan pengar i början och med sanktionslättnader som kan komma successivt. Det är ett försök att undvika den välkända modellen där eftergifter ges först och efterlevnaden sedan blir en politisk dragkamp. Men det innebär också att Teheran ombeds ta tidiga steg – kring tillträde för sjöfarten och kärnmaterialet – medan man får vänta på den större vinsten: återinträde i den globala ekonomin. Här syns den institutionella logiken: Washington vill ha kontrollpunkter som kan mätas och bekräftas, medan Iran vill minska risken att löften om lättnader fastnar i amerikansk inrikespolitik och byråkrati.

Politiken kring uppgörelsen syns redan i informationskriget. The Independent rapporterar att Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif hävdat att en ”slutlig, överenskommen text” nåtts och att Islamabad arbetar med båda sidor om nästa steg, medan Trump anklagat Iran för att läcka falska villkor till medierna. Irans utrikesminister, enligt BBC, säger att avtalet har både anhängare och motståndare i Irans högsta nationella säkerhetsråd och att något gemensamt beslut ännu inte fattats. Även om handelslederna öppnas antyder budskapen att båda sidor vill ha svängrum att skylla på den andra om de senare kärnförhandlingarna kör fast.

USA:s centralkommando uppger, enligt The Independent, att man avlyssnat iranska attackdrönare som varit på väg mot kommersiella fartyg i sundet. Avtalet som diskuteras skulle, om det undertecknas, i praktiken be rederier att behandla ett förhandlat dokument som ersättning för luftförsvar.

På marken i Teheran rapporterar BBC att en känsla av normalitet återvänt sedan en vapenvila i april. I själva sundet hänger normaliteten fortfarande på om de närmaste dagarna ger underskrifter snarare än uttalanden.