Trump utlovar USA Iran avtal på söndag

Bilder

×

bbc.com

Reuters US President Donald Trump speaks at the White House in Washington DC. Photo: 11 June 2026 bbc.com

Activists carry portraits of Iran's slain supreme leader Ayatollah Ali Khamenei, as they pay tribute at Minar-e-Pakistan in Lahore (AFP/Getty) AFP/Getty

(AFP/Getty) AFP/Getty

‹ ›

President Donald Trump säger att ett avtal mellan USA och Iran för att få slut på striderna ska undertecknas på söndag. Pakistan pekas av båda sidor ut som en viktig medlare, och Hormuzsundet framställs som den omedelbara vinsten. Irans utrikesdepartements talesman Esmaeil Baghaei ifrågasatte dock öppet tidpunkten och sade att undertecknandet inte skulle ske ”i morgon”, samtidigt som Trump skrev på nätet att Hormuz skulle vara ”öppet för alla” när avtalet väl är på plats, enligt BBC.

Utkastet som nu cirkulerar säljs som ett paket av nedtrappning och handel: att öppna Hormuz igen, minska trycket på iranska hamnar och skjuta kärnenergibråket till ett senare, mer tekniskt spår. The Independent, med hänvisning till AP, uppger att den framväxande överenskommelsen skulle inleda en process för att förstöra eller föra bort Teherans höganrikade uran, med ett fönster på omkring 60 dagar efter undertecknandet för att reda ut detaljerna och möjlighet att förlänga tidsfristen. Den ordningen är inte neutral: man lägger först fram den del som är lättast att prissätta – sjöfarten – och skjuter upp den del som är svårast att kontrollera – vad som faktiskt händer med det anrikade materialet och vem som tar över ansvaret.

De senaste månaderna visar varför båda huvudstäderna kan vilja ha ett avtal som går att presentera innan det är färdigkonstruerat. Kriget började med amerikanska och israeliska anfall över Iran i slutet av februari, rapporterar BBC, och Iran svarade med angrepp mot Israel och USA-allierade stater i Persiska viken samtidigt som Hormuz i praktiken stängdes. Även efter en vapenvila har sporadiska utbyten fortsatt, bland annat vedergällningsanfall denna vecka. I ett sådant läge kan ett löfte om att öppna en global flaskhals lugna bränslemarknader och dämpa inrikespolitiskt tryck utan att man omedelbart behöver enas om kärnfrågans slutpunkt.

För Iran kan det vara mer värt att släppa fram trafiken men behålla påtryckningsmedel än att öppna helt utan förbehåll. AP:s uppgifter, återgivna av The Independent, säger att Iran under kriget har infört ett avgiftssystem och att utrikesminister Abbas Araghchi har sagt att Teheran vill ta betalt av fartyg ”för utförda tjänster” när de passerar sundet – ett upplägg som USA och andra länder menar strider mot internationell rätt. För Washington skulle samma ordning i praktiken innebära ett erkännande av att Iran kan tjäna pengar på att störa handeln, även om amerikanska företrädare beskriver ekonomiska lättnader som villkorade av efterlevnad.

Den offentliga kommunikationen lämnar också utrymme för tvång. Trump skrev enligt BBC att USA ”vid lämplig tidpunkt” skulle gå in och hämta ”kärnstoftet”, med hänvisning till lager av anrikat uran, och varnade för ett ”yttersta alternativ” om avtalet inte fungerar. Överenskommelsen kan vara tillräckligt nära för att ett elektroniskt undertecknande ska kunna planeras, som Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif antydde, men tvisten om huruvida det sker ”i morgon” eller ”de kommande dagarna” visar hur mycket av tillkännagivandet fortfarande hänger på vem som är beredd att äga tidplanen.

På söndag är undertecknandet antingen en fast tidpunkt eller ett rörligt mål; i båda fallen behandlas Hormuzsundet som första leveransen och kärnfrågan som nästa strid.