Schweizarna röstar nej till befolkningstak, förslaget skulle tvinga fram automatiska åtstramningar av asyl och uppehållstillstånd när landet närmar sig 10 miljoner och samtidigt riskera avtalen om fri rörlighet med EU, väljare säger nej till spärren men trängseln och hyrespressen består

Bilder

In the run-up to the poll, opinions on the likely outcome were divided bbc.com

A man walks past election placards reading "Not a 10-million Switzerland" (L) and "Protect Switzerland" (AFP/Getty) AFP/Getty

Schweiziska väljare röstade nej till ett förslag om att sätta ett tak för landets befolkning på 10 miljoner. Tidiga prognoser under söndagen pekade på ungefär 55–45 till nej-sidans fördel medan rösterna räknades. Initiativet drevs av Schweiziska folkpartiet och skulle, enligt BBC, ha tvingat regeringen att strama åt asyl, anhöriginvandring och uppehållstillstånd när befolkningen närmade sig en fastställd utlösande nivå. Eftersom Schweiz tillträde till EU:s inre marknad hänger samman med reglerna om fri rörlighet blev omröstningen också ett indirekt vägval: skulle landet riskera sina bilaterala avtal med Bryssel.

Schweiz befolkning har ökat från 7,3 miljoner år 2002 till 9,1 miljoner, och omkring 27 procent av invånarna är födda utomlands, uppger BBC. Under samma period har även den ekonomiska produktionen vuxit, vilket motståndarna använde som argument för att arbetsmarknaden faktiskt har kunnat ta emot inflödet, även om bostäder, transporter och lokala tjänster blivit mer ansträngda. Anhängarna beskrev taket som en broms mot trängsel och överbelastad infrastruktur, medan kritiker varnade för att det skulle slå mot branscher som redan har svårt att rekrytera, däribland sjukvård och äldreomsorg, enligt Independent.

Det centrala var inte bara siffran 10 miljoner utan hur förslaget var konstruerat. Ett ja hade inte stoppat tillväxten omedelbart, utan skrivit in en tidsfrist och en uppsättning automatiska begränsningar i politiken, där regeringen skulle vara skyldig att agera när befolkningen rörde sig mot taket. En sådan utlösningsmekanism gör invandringen till en reglerknapp för problem som annars är dyra och långsamma att åtgärda – bostadsbyggande, transportkapacitet, skolutbyggnad – samtidigt som väljarna i efterhand hade fått se vilka tillstånd som stryps först och vilka branscher som får undantag.

Näringslivsorganisationer betonade kostnaden av att förlora tillträdet till EU-marknaden: mer än hälften av schweiziska produkter säljs till EU, och den bilaterala ordningen bygger på fri rörlighet. Kampanjen ställde därmed två grupper mot varandra: arbetsgivare som vill ha förutsägbar tillgång till arbetskraft och väljare som möter trycket i hyror, pendling och offentliga tjänster. Schweiz har prövat liknande konflikter i folkomröstningar i årtionden, men bara en invandringsrelaterad omröstning har knappt gått igenom de senaste åren, noterar Independent.

Landets system med direktdemokrati gör den här typen av spänningar ovanligt synliga. Ett parti kan samla namnunderskrifter, tvinga fram en nationell omröstning och lägga ansvaret på regeringen att genomföra ett brett mandat vars detaljer i praktiken förhandlas fram senare.

På söndagen valde väljarna att inte skriva in ett befolkningstak i det systemet. Schweiz avslutar ändå helgen med 9,1 miljoner invånare och ett avtal om fri rörlighet som fortfarande gäller – tills vidare.