Två kraftiga jordbävningar slår mot norra Venezuela

Bilder

×

Delcy Rodríguez (right) tours the damage to the Caribbean coastal city of La Guaira, where the most damage was inflicted by twin earthquakes that struck Venezuela on 24 June. Photograph: Venezuelan presidency/AFP/Getty theguardian.com

Rubble in the city of Caraballeda, six miles east of La Guaira along Venezuela’s Caribbean coast. Photograph: Federico Parra/AFP/Getty theguardian.com

Aerial footage shows scale of destruction after deadly earthquakes in Venezuela – video theguardian.com

Desperate search for survivors after deadly earthquakes hit Venezuela - The Latest theguardian.com

Patients evacuated from a damaged hospital in Catia La Mar. Photograph: Pedro Mattey/AP theguardian.com

Why did so many buildings collapse in the Venezuela earthquake? The hard lessons learned in Chile english.elpais.com

‹ ›

Två kraftiga jordbävningar, på 7,2 respektive 7,5, drabbade norra Venezuela i veckan och lade byggnader i ruiner. Delstaten La Guaira har utropats till katastrofområde, enligt The Guardian och El País. The Guardian uppgav på fredagen en officiell dödssiffra på 920, nära 3 000 skadade och att Förenta nationernas biståndschef bedömde att över 50 000 personer saknades. I La Guaira och närliggande kustorter berättar invånare att de drog fram överlevande ur raserade höghus med bara händerna, innan statliga räddningsarbetare ens kom till platsen.

El País beskriver förödelsen som något mer än en geologisk överraskning: själva rasen förstärks av mänskliga beslut. I Chile, där jordbävningar av liknande eller större styrka är återkommande, har skadorna ofta kunnat begränsas – inte av tur, utan av regler som faktiskt efterlevs och institutioner som har både resurser och incitament att kontrollera. Experter som El País hänvisar till pekar på strikta byggnormer, regelbundna inspektioner och byggsystem som är utformade för att ta upp och sprida seismisk energi. Rubén Boroschek vid Chiles universitet lyfter fram att jordbävningssäkra tekniker infördes tidigt redan i början av 1900-talet, medan andra specialister betonar den utbredda användningen av bärande väggar som kan hålla byggnader uppe även när fasader spricker och interiörer skadas.

Venezuelas byggnadsbestånd domineras däremot av balk- och pelarkonstruktioner som ingenjörer menar är mer benägna att kollapsa katastrofalt när belastningar plötsligt förskjuts. Jordbävningarnas centrum låg mellan Yumare och Montalbán i delstaterna Yaracuy och Carabobo, men de värsta skadorna koncentrerades till La Guaira, omkring tre mil från Caracas. El País rapporterar att hundratals byggnader fått allvarliga strukturella skador och att flera bostadstorn rasat. Stadens historia gör det svårare att avfärda mönstret som oförutsebart: La Guaira slogs sönder av lerskred 1999, och 2019 varnade en geograf vid Venezuelas centrala universitet för att byggande i raviner, på sluttningar och på instabil mark hade gjort området lika sårbart som två decennier tidigare.

The Guardian beskriver en insats som visar hur svag statlig kapacitet ser ut under de första, avgörande timmarna vid en masskadesituation. Frivilliga och anhöriga improviserade vid olycksplatser, som ett raserat höghus i La Guaira. En sjukvårdare som letade efter sin mor uppgav att inga statliga räddningsarbetare syntes till inledningsvis. En annan boende berättade att han och vänner i timmar arbetade för att få loss en instängd kusin ur bråten, där enkla verktyg blev skillnaden mellan räddning och att bara kunna bärga. Utländska räddningslag började anlända, däribland en brittisk styrka med brandpersonal och sökhundar, och Storbritannien meddelade att man avsätter humanitär finansiering.

Katastrofen mäts nu inte bara i döda och saknade, utan i trovärdigheten i statens löften om återuppbyggnad. I La Guaira genomsöks åter samma sluttningar som bebyggdes efter 1999, nu på nytt efter överlevande under betongplattor.