Burkina Faso bryter diplomatiska förbindelser med Frankrike

Burkina Fasos styrande militärjunta har med omedelbar verkan brutit de diplomatiska förbindelserna med Frankrike och därmed avslutat formella band till den tidigare kolonialmakten och en tidigare central säkerhetspartner. Enligt uppgifter som återgivits av The Independent via nyhetsbyrån AP anklagar juntan Frankrike för ”uppenbara nykoloniala ambitioner” samt för att stödja ”omstörtande nätverk och terrorister”, utan att lägga fram bevis. Frankrikes utrikesdepartements talesman Pascal Confavreux säger att Paris beklagar beslutet och kallar det ”fientligt och ogrundat”.

Brytningen sätter punkt för en glidning som varit synlig sedan kuppen 2022, då de nya makthavarna lovade att vända en försämrad väpnad konflikt men i stället såg våldet fortsätta sprida sig. Frankrike var landets viktigaste säkerhetspartner fram till kuppen; därefter avvisade juntan hundratals franska soldater som varit utplacerade för att bekämpa extremistgrupper med kopplingar till al-Qaida och Islamiska staten. Därefter blev diplomatiska slitningar mer eller mindre vardag: 2023 bad juntan Frankrike att kalla hem sin ambassadör, och Burkina Faso förklarade även Förenta nationernas bosatta samordnare och humanitära samordnare icke önskvärd. År 2024 utvisades tre franska diplomater för påstådd omstörtande verksamhet, i ett mönster där utländska beskickningar allt oftare behandlas som en förlängning av inhemska säkerhetshot.

Juntan beskriver nu uppbrottet som en fråga om ”ömsesidig respekt” och ”icke-inblandning”, enligt kommunikationsminister Pingdwende Gilbert Ouedraogo. Men den praktiska frågan är vem som får bära kostnaderna när banden kapas. Frankrike uppger att man följer säkerheten för sin personal och sina medborgare och uppmanar till ökad vaksamhet; man ser också över motåtgärder. På burkinsk sida för staten ett krig mot en väpnad rörelse i det som The Independent beskriver som världens dödligaste region för extremism, samtidigt som landet granskas internationellt för hur staten själv agerar.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har dokumenterat anklagelser om att statliga styrkor sedan kuppen ska ha stått för en stor del av dödandet av civila. Organisationen uppger att burkinska styrkor under de två år som följde maktövertagandet påstås ha dödat dubbelt så många civila som extremistgrupperna, och tillskriver minst 1 200 av 1 837 civila dödsfall mellan januari 2023 och augusti 2025 statliga styrkor. När relationen med en tidigare säkerhetspartner kollapsar bygger regeringens argument på suveränitet, men dess legitimitet avgörs allt mer av om civila faktiskt blir tryggare.

Än så länge är även grundläggande följdverkningar oklara, däribland vad som händer med den franska ambassaden och den dagliga konsulära verksamheten. Juntans beslut gäller omedelbart; Frankrikes svar uppges fortfarande vara under förberedelse.