Förlossningsavdelningar i Lycksele och Örnsköldsvik stänger i sommar, Region Västerbotten erbjuder patienthotell och hänvisar födande till timmar på vägarna, besparingar på bemanning flyttar risk och kostnader till ambulanser och familjer

Bilder

dn.se

Fyraåriga Lo och hennes lillasyster Gry busar medan pappa Kristian Berg håller i mikrofonen ifall systrarna blir sugna på att sjunga. Foto: Pi Frisk Foto: Pi Frisk

De som ska föda i sommar i Region Västerbotten kan få bo på patienthotell inför förlossningen om det finns medicinska skäl. Även de som känner stor oro får ofta göra det. Foto: Erik Simander Foto: Erik Simander

Börje Hällqvist har arbetat på sjukstugan i Vilhelmina under lång tid. Sjukstugan ligger i en kommun med cirka 6000 invånare och som till ytan är nästan lika stor som Hallands län och Blekinge län tillsammans. Foto: Pi Frisk Foto: Pi Frisk

Trots att Vilhelmina inte har en förlossningsavdelning är de förberedda för akuta förlossningar. Börje Hällqvist drar fram en vagn med etiketten ”förlossningsvagn”. Foto: Pi Frisk Foto: Pi Frisk

Börje Hällqvist, sjuksköterskan Eva Lena hägglund och resten av kollegorna arbetar tätt ihop på akutmottagningen på sjukstugan i Vilhelmina. Foto: Pi Frisk Foto: Pi Frisk

Två förlossningsavdelningar i norra Sverige stänger i sommar i flera veckor. Region Västerbotten erbjuder redan boende på patienthotell till gravida som bedöms medicinskt sköra eller som är för oroliga för att vänta hemma. Dagens Nyheter rapporterar att Lyckseles förlossning stänger i sex veckor och Örnsköldsviks i fyra, vilket för vissa familjer innebär flera timmars resa för att kunna föda.

Stängningarna beskrivs som ett bemanningsproblem, men i praktiken handlar det om att flytta risk. Osäkerheten flyttas från en bemannad avdelning till vägen, och från planerad vård till akuta improvisationer. Chefen för obstetrik- och gynekologicentrum i Lycksele, Linda Långström, säger till DN att den största faran inte bara är medicinska komplikationer under transport, utan även den psykiska press som börjar långt tidigare när familjer måste planera kring avstånd, tidpunkter och om en partner alls kan vara närvarande. I Lycksele har ledningen beslutat att inte ta in tillfällig personal i sommar av kostnadsskäl, trots att Långström säger att inhyrd personal hade förbättrat läget. Regionföreträdare invänder att den mängd tillfällig personal som skulle krävas inte vore fungerande eller säker utan en fast kärna av anställda.

När en förlossningsavdelning stänger blir systemet ändå beroende av mindre enheter som måste hantera den ”sällsynta men verkliga” händelsen att någon föder oplanerat. DN skildrar Börje Hällqvist, 74 år, akutbarnmorska i Vilhelmina där den lokala förlossningen stängde för årtionden sedan. Vårdcentralen har en akut ”förlossningsvagn” med grundutrustning, men saknar möjlighet till kejsarsnitt och lustgas, och har inte samma beredskap för komplikationer som en fullskalig avdelning. Förlossningar kommer i kluster — ibland två på en dag, sedan inga på länge — vilket gör att kompetensen blir beroende av enskild erfarenhet och institutionsminne snarare än av daglig rutin.

Också den ekonomiska logiken är omstridd. Region Västerbottens politiker beskriver glesbygdsvård som dyr men nödvändig, och säger att målet på sikt är fast bemanning i stället för att ständigt lappa och laga. Samtidigt noterar DN att Lycksele i dag saknar budget för flera fasta barnmorskor, vilket gör avdelningen beroende av provisorier som sedan avfärdas när sommaren kommer. Regionen medger dessutom att stängningar leder till fler akuta transporter — kostnader som kan hamna på andra ställen i systemet, i ambulanser, akutmottagningar och i familjernas egen tid och resor.

I Lycksele ska avdelningen enligt DN nu även stänga över jul och nyår. I Vilhelmina sätts skylten upp på natten som talar om för patienter var närmaste öppna vård finns.