Regeringen tillsätter språkgranskning i utsatta områden, Mauricio Rojas (L) ska kartlägga svenskans ställning och hur språkbarriärer bromsar skola och vård, staten saknar fortfarande grundsvar på hur många vuxna medborgare klarar vardagssvenska

Bilder

dn.se

Att föra en politik som aktivt försöker blanda befolkningen är ingen lösning på språkproblemen enligt Simona Mohamsson. Foto: Moa Källström Foto: Moa Källström

Regeringen har gett Liberalernas riksdagsledamot Mauricio Rojas i uppdrag att under det kommande året kartlägga svenskans ställning i områden som polisen klassar som socialt utsatta, rapporterar Dagens Nyheter. Utredningen ska visa hur språkbarriärer påverkar vardagskontakten med skola, sjukvård och andra offentliga tjänster. Regeringens samlade bedömning, enligt DN, är att var tredje utrikes född saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska för att fullt ut kunna delta i arbetsliv och samhälle.

Uppdraget hamnar i en politisk zon där staten redan samlar mängder av mått – skolresultat i svenska och deltagande i svenska för invandrare – men ändå inte kan besvara den mer grundläggande frågan: hur många vuxna invandrare som numera är svenska medborgare kan läsa och fungera på svenska så att de klarar ett normalt medborgarliv. Integrationsminister Simona Mohamsson säger till DN att skiljelinjen i praktiken inte går vid kulturella markörer utan vid om människor kan göra sig förstådda och ”ha makt över sina liv”. Hon tar vardagsnära exempel: föräldrar som kan delta på skolmöten, ta till sig skriftlig information från myndigheter och läsa barnböcker hemma.

Att regeringen väljer ännu en kartläggning säger också något om begränsningen i dagens ordning: utan en tydlig bild av vuxnas språkkunskaper i dessa stadsdelar blir det svårt att ens räkna på följdkostnaderna som vältras över på andra. Om en patient inte kan beskriva symtom tar besöket längre tid; om en förälder inte kan läsa ett meddelande från skolan måste personal ringa och tolka; om boende undviker svenskspråkiga institutioner växer parallella nätverk fram och statens egna tjänster blir svårare att använda. DN noterar att de flesta barn som läser svenska som andraspråk är födda i Sverige, en uppgift som flyttar fokus från nyanlända till den språkmiljö barn faktiskt växer upp i.

Mohamsson menar att det är svårt att lära sig och använda svenska när få i omgivningen talar språket, men hon avvisar tanken att lösningen är en aktiv politik för att ”blanda” befolkningen genom att flytta människor mellan områden. Både hon och Rojas pekar i stället på betydelsen av vardagskontakt med svensktalande: Rojas, som invandrade från Chile, skriver att tiden med ”etniska svenskar” var viktig för hans egen språkinlärning, och Mohamsson beskriver liknande vinster av att hennes familj hamnade i en svenskspråkig miljö.

Rojas ska enligt DN besöka utsatta områden och intervjua polis, lärare, förskolepersonal och vårdpersonal i primärvården, liksom forskare och integrationspolitiska företrädare från samtliga partier. Han ska genomföra utredningen samtidigt som han sitter i riksdagen och bedriver valrörelse inför höstens val.

Regeringen ber alltså en folkvald politiker, som själv kandiderar till omval, att ta fram landets grundläggande lägesbild över vuxna medborgares svenskkunskaper i de områden där statens egna tjänster har svårast att fungera.