USA:s högsta domstol begränsar polisens geostängselbeslut

USA:s högsta domstol har satt gränser för hur polisen får använda så kallade geostängselbeslut. Med siffrorna 6–3 slog domstolen fast att människor har en rimlig förväntan om integritet i sin mobiltelefons plats­historik, även när uppgifterna ligger hos företag som Google, enligt TechCrunch.

Metoden är byggd för storskalighet. Utredare ritar en gräns på en karta och kräver ut platsuppgifter för varje enhet som befunnit sig inom området vid en viss tidpunkt, för att sedan arbeta baklänges och försöka ringa in misstänkta. Kritiker har länge hävdat att detta vänder på den normala ordningen för husrannsakningsbeslut: i stället för att först visa sannolika skäl mot en viss person samlar polisen in en lista över personer och bygger misstankar i efterhand. Domstolen höll med om att metoden kan dra in stora mängder oskyldiga användare, men gick inte så långt som att helt förbjuda geostängselbeslut.

Det som förändras är den rättsliga tröskeln. Domstolen sade att den så kallade tredjemansläran inte automatiskt utplånar integritetsskyddet bara för att platsuppgifter råkar förvaras hos en app eller en plattform. Det är viktigt eftersom en platskedja inte är ett enstaka utlämnande utan ett fortlöpande register som skapas av telefonen och de tjänster som körs på den. Enligt avgörandet kan myndigheter fortfarande begära historiska platsuppgifter, men de måste skaffa beslut och dessutom avgränsa vad de efterfrågar när det gäller geostängseldata.

Avgörandet kommer efter att lägre domstolar varit oense om geostängselbeslut ryms inom fjärde tilläggets gränser. Det landar också mitt i en institutionell dragkamp med tydliga incitament: polismyndigheter vill ha breda, billiga utredningsverktyg; teknikföretag vill slippa fungera som en ständig övervakningsarm åt staten; och domstolarna förväntas skriva regler för en verklighet där privata tjänster som standard samlar in de mest detaljerade rörelseloggarna. TechCrunch skriver att fallet härrör från Chatrie mot USA, där Okello Chatrie hävdade att bevisningen i hans bankrånsrättegång kom från en geostängselbegäran som stred mot grundlagen.

Utslaget behöver inte ändra utfallet för Chatrie själv, eftersom tidigare domstolar ansåg att staten agerade i ”god tro”. Men det sätter en standard för nästa begäran. Högsta domstolen har skickat tillbaka målet till appellationsdomstolen för att pröva om beslutet i fråga var tillräckligt giltigt enligt den nya vägledningen.

Tills vidare finns geostängselbeslut kvar som verktyg – men inte längre som ett svepnät som kan ursäktas i efterhand.