JetBlue-pilot rapporterar drönarkollision vid inflygning mot JFK
Flygplanet ska ha träffats ovanför cockpit på 3 000 fots höjd och FAA utreder, inspektion efter landning hittar inga synliga skador när drönarregler blir ett sifferkrig nära storflygplatser
Bilder
A JetBlue Airways Airbus A321 airplane approaches San Diego International Airport
nbcnews.com
JetBlue Pilot Says Plane Has Collided With Drone at Major Airport
thedailybeast.com
Ett JetBlue-plan som flög från Las Vegas till New York rapporterade på måndagsmorgonen att det kolliderat med en drönare under inflygningen mot John F. Kennedy-flygplatsen. Den amerikanska luftfartsmyndigheten har inlett en utredning efter att piloten uppgett att smällen kom vid omkring 900 meters höjd och ”precis ovanför cockpit”. Flygningen landade normalt, passagerarna gick av som vanligt och JetBlue tog därefter planet ur trafik för kontroll.
Enligt NBC News, som hänvisar till ljud från flygledningen och ett uttalande från myndigheten, inträffade händelsen när planet svängde in på slutlig inflygning. Piloten meddelade först att flygplanet ”kolliderat med en drönare” och preciserade senare att den träffade ovanför cockpit. Vid den efterföljande inspektionen hittades inga synliga skador.
Just den kedjan – rapport under flygning, odramatisk landning och en kontroll som inte visar något uppenbart – visar det praktiska dilemmat för tillsynsmyndigheter. En drönare kan vara så liten att den knappt lämnar spår, men ändå innebära risk om den träffar vindrutan, en sensor eller sugs in i en motor. Luftfartsmyndigheten påpekar att drönare i allmänhet får flygas under 120 meter, men den rapporterade höjden var betydligt högre och händelsen skedde dessutom nära en av världens mest trafikerade flygplatser.
Att drönare dyker upp i närheten av flygplatser har allt mer blivit ett administrativt slitgöra, inte bara en säkerhetsfråga. The Daily Beast lyfter myndighetens varningar om att drönarflygning kring flygplan och flygplatser är farlig och olaglig, och nämner en nylig nära-ögat-situation med ett United Airlines-plan vid landning i Newark. Myndigheten får dessutom ungefär 100 rapporter i månaden om drönarsiktningar nära flygplatser, vilket gör tillsynen till ett räknespel: observationerna är ofta korta, det är svårt att knyta dem till en viss person och operatören hinner i regel försvinna innan någon kan ingripa.
Här blir incitamenten skeva. Flygplatser och flygbolag tar den omedelbara kostnaden i form av stopp på marken, omdirigeringar, extra kontroller och flygplan som tas ur drift, medan drönaroperatören – om han eller hon inte identifieras – inte betalar något alls. Även när regler finns bygger systemet i praktiken på att man ertappar någon på bar gärning, med fjärrkontroll i handen, i realtid och nära ett begränsat luftrum. Samtidigt blir konsumentdrönare bättre, flyger längre och mer tillförlitligt, medan luftrummet kring stora knutpunkter är fullt av flygplan som inte kan ”göra om” om något går fel.
JetBlue uppger att inspektionen inte gav några belägg för en kollision. Luftfartsmyndigheten betraktar ändå pilotens rapport som en händelse som förtjänar att utredas.