Mellanöstern

Fartygstrafiken genom Hormuzsundet rasar efter nya attacker

USA slår tillbaka och rederier gör varje passage till dyr specialoperation, Iran fortsätter lasta olja medan andra fartyg går mörka och står stilla

Bilder

Ship traffic drops in Strait of Hormuz after weekend attacks Ship traffic drops in Strait of Hormuz after weekend attacks cbsnews.com
breitbart.com

Fartygstrafiken genom Hormuzsundet föll kraftigt i helgen efter nya angrepp mot handelsfartyg och amerikanska vedergällningsanfall, enligt siffror som CBS News hänvisar till från spårningsföretaget Kpler. Kpler noterade 74 fartyg som passerade sundet i onsdags, därefter 29 på lördagen och 12 på söndagen. Nedgången kom efter att en iransk drönare slog mot ett fartyg på torsdagen och ytterligare ett angrepp under helgen, rapporterar CBS.

Siffrorna är viktiga eftersom Hormuz inte bara är en stridszon utan också ett tidsschema för världens energi- och containertransporter. När antalet passager går från dussintals per dag till en handfull märks bristen först som omdirigerade resor, sysslolösa besättningar och försenat gods. Därefter följer högre försäkringspremier och fraktkostnader som i praktiken vältras över utan större rubriker. Rederierna börjar behandla varje passage som ett särskilt säkerhetsuppdrag i stället för en rutinresa, en förändring som Hapag-Lloyd beskrivit i kommentarer återgivna av Fox News Digital och citerade av Breitbart. Den sortens ”individuell riskbedömning” är dyr, och den gynnar aktörer som kan skapa osäkerhet till låg extra kostnad.

Rapportering som Breitbart sammanställt från Lloyd’s List och andra källor beskriver ett system där rutterna i praktiken delas upp: en nordlig rutt samordnad med Iran och en sydlig korridor med amerikanskt stöd, medan förkrigsrutterna uppges vara oanvändbara efter att minor lagts ut. I den bilden handlar den omedelbara striden mindre om att stänga sundet helt och mer om vem som kan utlova säker passage – och på vilka villkor. Irans utrikesminister Abbas Araghchi, som talade i Bagdad tillsammans med Iraks utrikesminister, beskrev en återöppning som en återgång till kapacitet under iransk ledning och uppmanade andra parter att inte lägga sig i Irans upplägg, enligt Breitbart. CBS kopplar samtidigt helgens robot- och drönarangrepp mot amerikanska baser till samma händelsekedja: angrepp på sjöfarten, amerikansk vedergällning och därefter ytterligare upptrappning.

En annan tråd i Breitbarts artikel pekar på hur kontroll kan utövas även när internationell trafik håller sig borta. Uppgifter från sjöunderrättelseföretaget Windward, som citeras där, beskriver iranska oljetankfartyg som lastar vid Khargön samtidigt som många fartyg i väntzoner går ”mörka”, det vill säga slutar sända ut positionsuppgifter. Om Iran kan fortsätta flytta sin egen export medan andra rederier tvekar blir den ekonomiska smärtan ojämnt fördelad: riskpåslaget koncentreras till utomstående, medan staten som sätter villkoren skaffar sig ett förhandlingsövertag.

På söndagen räknade Kpler 12 passerande fartyg. Det är ett konkret mått på hur snabbt en flaskhals kan gå från något som behandlas som ett globalt allmänt nyttjande till en passage som måste förhandlas fram.