Boko Haram gör skolor till jaktmark i norra Nigeria
Överlevare som rövades bort som femåringar berättar om tvångsarbete och barn födda i fångenskap, mer än 90 av Chiboks bortförda flickor saknas fortfarande
Bilder
Aisha, 17, who survived 12 years as a slave and child bride by Boko Haram, is one of millions of Nigerian children out of school (Bel Trew/The Independent)
Bel Trew/The Independent
Hawwa, 17, who is living with HIV, was kidnapped by Boko Haram aged 5, held as a child bride - northern Nigeria (Bel Trew/The Independent)
Bel Trew/The Independent
Children in a temporary learning centre in Mubi, Adamawa state do classes so they can rejoin state education (Bel Trew/The Independent)
Bel Trew/The Independent
Zaiyatu (right), a 24-year-old mother of three, says her son was kidnapped in 2024 by criminal gangs in northern Nigeria and is still missing (Bel Trew/The Independent)
Bel Trew/The Independent
Aisha fördes bort av Boko Haram som femåring i delstaten Borno, tvingades till arbete och senare äktenskap, och tog sig som tonåring därifrån med ett barn som hon säger sig inte kunna knyta till någon enskild man, enligt The Independent. En annan överlevare, Hawwa, också bortförd som femåring, fritogs först nyligen när nigerianska soldater stormade lägret där hon hölls; hon lever med hiv och möter både stigmatisering och depression efter frigivningen, skriver tidningen. Deras berättelser utspelar sig i ett krig som nu pågått i mer än ett decennium, där skolor och barn förblivit ett medvetet mål.
The Independents rapportering beskriver ett uppror som hållit greppet genom att göra vardagen till ett säkerhetsproblem som familjer tvingas lösa på egen hand. Namnet Boko Haram översätts ofta med ”västerländsk utbildning är förbjuden”, och gruppens inriktning på skolor blev särskilt synlig efter bortförandet 2014 av mer än 300 flickor från Chibok. Minst 90 av dessa flickor tros fortfarande vara i fångenskap eller saknas, enligt The Independent, en siffra som blivit ett mått på både gruppens räckvidd och statens begränsningar.
Med tiden har hotet splittrats snarare än försvunnit. The Independent skriver att Boko Haram delats upp i flera väpnade fraktioner, däribland grupper knutna till Islamiska staten, och noterar att USA förra månaden bombade mål i Nigeria med koppling till Islamiska staten för andra gången. Flyganfall kan slå ut befälhavare, men de öppnar inte landsbygdsskolor, följer inte barn till lektionerna och bygger inte upp det förtroende som krävs för att samhällen ska våga dela information utan rädsla för vedergällning. I tomrummet, enligt tidningen, har även gäng börjat föra bort barn, och tjänstemän misstänker kopplingar till en olaglig adoptionsmarknad och plundring av organ.
Siffror i artikeln visar hur kidnappning blivit en upprepningsbar affärsmodell. ACLED har, enligt The Independent, registrerat minst 16 massbortföranden av elever från skolor och internat i norra Nigeria under det senaste decenniet, utförda av kriminella grupper och militanta islamistiska grupper. Förenta nationerna varnade 2024 för en ny uppgång i bortföranden av skolbarn trots försök att bekämpa krisen. Effekten är inte bara det omedelbara våldet utan också det långsiktiga priset i utebliven utbildning, familjer på flykt och samhällen som börjar betrakta skolgång som en riskexponering snarare än en investering.
En tidigare Boko Haram-befälhavare som intervjuats av The Independent sade att angrepp på skolor var en del av gruppens ”lära” och medgav att han brände en skola under en nattlig räd som han ledde 2015. Han beskrev ånger efter att senare ha lämnat gruppen och avtjänat fängelsestraff. För familjer som fortfarande väger om barnen ska skickas till skolan är kalkylen enklare: om staten kan hålla en skola stående genom natten.
I Borno bygger de överlevare som The Independent talat med upp sina liv kring barn födda i fångenskap och sjukdomar som de smittats av där. Skolorna som från början drog till sig de väpnade grupperna behandlas fortfarande som lätta mål.