Johnny Ryan: Irland bör kliva åt sidan när EU förhandlar teknik- och AI-regler
Ordförandeskapet krockar med Dublins roll som värdland och huvudtillsyn för världens största teknikbolag, skatteintäkter och utebliven tillsyn gör EU:s digitala suveränitet beroende av ett land som tjänar på status quo
Bilder
Facebook’s headquarters in Dublin, Ireland. Photograph: Radharc Images/Alamy
theguardian.com
Johnny Ryan
theguardian.com
Irland tar över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd den 1 juli 2024, samtidigt som unionen återupptar förhandlingar om delar av sitt regelverk för teknik och artificiell intelligens. I en opinionsartikel i The Guardian hävdar Johnny Ryan att Dublins roll som mötesordförande och tempohållare i EU:s lagstiftning krockar med Irlands ställning som Europas främsta värdland – och i praktiken huvudtillsynsmyndighet – för världens största teknikföretag.
Enligt The Guardian är Irlands centralitet ingen slump. Företag som Google, Meta, Apple, Microsoft, OpenAI, TikTok och X har lagt sina europeiska huvudkontor där. EU:s princip om ”ursprungsland” innebär att värdlandet blir ledande tillsynsmyndighet i hela den inre marknaden. Konstruktionen gör Irlands nationella myndigheter till flaskhalsar för tillsyn i hela EU, eftersom andra medlemsstater ofta måste invänta irländska åtgärder innan gränsöverskridande ärenden kan drivas vidare. Ryan pekar särskilt på Irlands dataskyddskommission, som blev den centrala EU-granskaren för stora delar av sektorn efter att Dublin drivit på för den rollen under sitt ordförandeskap 2013, när den allmänna dataskyddsförordningen förhandlades.
Resultatet, som Ryan beskriver det, är kraftigt snedvridet. Han hänvisar till ett nyligt medgivande från dataskyddskommissionens ordförande: bortsett från ”vänskapliga uppgörelser” i bagatellartade frågor har Irland inte avslutat en enda EU-utredning mot Google eller dess dotterbolag under det decennium som gått sedan dataskyddsförordningen började tillämpas. När tillsyn faktiskt skett, hävdar kolumnen, har den ofta kommit efter tryck från andra europeiska tillsynsmyndigheter och dessutom genomförts bristfälligt. Ryan lyfter också fram ett snabbt ingripande kring Elon Musks Grok, som slutade i en uppgörelse som senare tycktes falla samman – ett exempel, enligt honom, på hur snabbhet kan ersätta hållbara resultat när de politiska insatserna är höga.
Det ekonomiska beroendet går hand i hand med tillsynsberoendet. The Guardian noterar att tre amerikanska företag stod för nästan hälften av Irlands bolagsskatteintäkter 2024, och att Irland 2022 tog in nästan fem gånger så mycket bolagsskatt per person som Frankrike eller Tyskland. En sådan koncentration gör att ”hård” tillsyn på hemmaplan lätt framstår som ett direkt hot mot statsfinanserna, medan ”lätt hand” kan säljas in som stabilitet. Ryan kallar Irland både ett skatteparadis och ett tillsynsparadis för storbolagen inom tekniken – ett arrangemang som, menar han, gör EU:s ambitioner om ”digital suveränitet” beroende av en medlemsstat vars budget gynnas av att allt fortsätter som förut.
Ordförandeskapets formella befogenheter är i huvudsak procedurmässiga: leda möten, sätta dagordningar och styra takten. Men det räcker ofta för att avgöra vilka strider som tas nu och vilka som skjuts på framtiden. Ryans föreslagna botemedel är rakt på sak: Irland bör avstå från att delta i förhandlingar om teknikpolitik och digital suveränitet under sitt ordförandeskap.
Irland ledde senast ministerrådet under dataskyddsförordningens förhandlingar 2013. Då beskrev ett läckt PM från Facebook hur bolagets chefer träffade dåvarande taoiseach Enda Kenny för att klaga på föreslagna integritetsregler. PM:et, skriver Ryan, återgav en försäkran om att Irland skulle använda sitt inflytande för att leverera ett ”positivt utfall” för Facebook.