Havens ytvattentemperatur slår junirekord utanför polarområdena

Den 21 juni slog havsytans temperaturer utanför polarområdena nytt rekord för just den tidpunkten på året, högre än motsvarande toppar 2023 och 2024, enligt Guardian som hänvisar till data från EU:s klimattjänst Copernicus. Copernicus meddelade rekordet i onsdags och varnade för att det sannolikt påverkar vädermönster, det globala klimatet och marina ekosystem. Tidpunkten sammanfaller med den tidiga fasen av en El Niño-händelse som prognosmakare väntar sig kan bli en av de starkaste på årtionden.

Det som gör ett junirekord särskilt betydelsefullt är att det kommer före den vanliga säsongstoppen, som normalt infaller i juli och augusti, sade Copernicus chef Carlo Buontempo till Guardian. Om utgångsläget redan är förhöjt i början av sommaren sänks i praktiken tröskeln för marina värmeböljor och extremväder: stormar hämtar energi ur varma ytvattnen, och värme som lagras i havet kan hålla avvikelser vid liv i månader. Copernicus betonade samtidigt att det ännu är för tidigt att säga om den nuvarande toppen blir kortvarig eller om den biter sig fast.

Artikeln illustrerar också hur allt större delar av klimatsystemet numera ”avläses” i havet snarare än i luften. Enligt Guardian tar haven upp mer än 90 procent av den överskottsenergi som byggs upp i jordens system, främst drivet av förbränning av fossila bränslen. Copernicus uppskattar att jordens energiobalans i fjol nådde rekordnivån 23 zettajoule, mer än dubbelt så högt som genomsnittet under de föregående två decennierna. I samma rapportering jämförs den implicita uppvärmningstakten med ”Hiroshimabomber per sekund”, från omkring fem år 2020 till närmare elva i fjol.

El Niño lägger ett andra skikt ovanpå detta: fenomenet kan tillfälligt omfördela värme mellan hav och atmosfär, förstärka de globala temperaturerna och flytta nederbördsmönster. Guardian noterar att junirekordet 2023 föregick en El Niño och en period med skadliga värmeböljor, översvämningar och stormar. I år kommer det tidiga rekordet samtidigt som Copernicus varnar för att fler temperaturrekord kan slås de kommande månaderna.

För Europa finns en tydlig institutionell dimension. Copernicus, som ingår i EU:s rymdprogram, har blivit en central leverantör av klimatsignaler som regeringar och försäkringsbolag i allt högre grad behandlar som driftdata snarare än som akademiska indikatorer. Men de följder Copernicus pekar på – från stressade ekosystem till ökade risker för extremväder – hamnar i budgetar som ofta är konstruerade utifrån historiska genomsnitt. Det skapar en klassisk incitamentsklyfta: beslutsfattare kan luta sig mot gårdagens normalår i planeringen, medan kostnaderna för avvikelserna vältras över på framtida skattebetalare och premiebetalare.

Copernicus besked knöts till ett enskilt datum: 21 juni. Nästa prövning blir om sommarens vanliga topp kommer ovanpå denna nivå – eller om rekordet visar sig vara ett tillfälligt utslag.