Niger fängslar dussintals efter att homosexualitet kriminaliseras

Upp till 40 personer har gripits runt om i Niger efter att landet infört en ny strafflag som för första gången kriminaliserar samkönade relationer, rapporterar The Guardian. Enligt tidningen har 16 män – däribland några som beskrivs som högt uppsatta militärer – fängslats på anklagelser kopplade till homosexualitet. Nigers militärledare, general Abdourahamane Tiani, tog makten i en kupp 2023 och har sedan dess upplöst politiska partier och ersatt landets konstitutionella ordning.

Gripandena följer på lagändringar som påbörjades under den tidigare civila regeringen men som slutfördes och började tillämpas under juntan. The Guardian uppger att Niger antog en ny strafflag i februari 2025. Den inför brottsrubriceringar för ”osedliga eller onaturliga handlingar” och ”sexuella relationer med en person av samma kön”, med straff på upp till tio års fängelse och höga böter. Parallellt förbjuder regimens så kallade stadga för återgrundande – utfärdad 2025 som ersättning för 2010 års konstitution – relationer som rör hbtq och öppnar för ytterligare straffansvar vid organiserad verksamhet. Strafflagen föreskriver fängelse i upp till 20 år för att delta i, bevittna eller organisera ett samkönat äktenskap, och den riktar också in sig på klubbar, sällskap och organisationer kopplade till hbtq-liv.

Den omedelbara följden är inte bara ökad rättslig risk utan också att verksamheter slås ut. Organisationer som tillhandahållit hiv-insatser till män som har sex med män ska enligt uppgift ha upphört med sin verksamhet i Niger, vilket lämnar människor utan kondomer, hiv-testning eller förebyggande läkemedel med preparat mot hiv. En anonym källa som The Guardian hänvisar till varnar för att kombinationen av kriminalisering och ett liv i skymundan, drivet av rädsla, ökar risken för att hiv-smitta sprids. Det blir en folkhälsokostnad som i praktiken bärs av den bredare befolkningen, medan de politiska vinsterna av en hård linje tillfaller dem som kontrollerar polis, domstolar och fängelser.

Åtgärden passar också in i ett regionalt mönster i Sahel, där militärstyrda stater skärper greppet. The Guardian noterar att liknande lagar införts i Mali och Burkina Faso de senaste två åren, samtidigt som juntor konsoliderar sin makt och krymper utrymmet för självständig organisering. Tiani har lutat sig mot antiimperialistisk retorik, bidragit till att bilda Alliansen av Sahelstaterna tillsammans med Burkina Faso och Mali, och lett Niger ut ur Ecowas, vilket förändrat landets yttre hållning samtidigt som de inre kontrollmekanismerna skärps.

I Förenta nationerna rör sig Nigers linje i samma riktning. Enligt The Guardian var Niger ett av åtta länder som röstade emot Förenta nationernas politiska deklaration om hiv och aids, som antogs med stor majoritet.

I Niger gör den nya strafflagen redan konkret avtryck: människor har gått under jorden, hiv-uppsökande arbete har avbrutits och dussintals sitter frihetsberövade medan staten prövar hur långt den kan gå i att övervaka och straffa privatlivet.