Kinas nya lag om etnisk enhet skärper krav på språklig och politisk likriktning

Kina har nu låtit en ny lag om att ”främja etnisk enhet och framsteg” träda i kraft. Den skärper statens krav på kulturell och politisk anpassning mellan landets olika folkgrupper, enligt en AFP-rapport som återges av Guardian. Lagen höjer mandarin till tydligare norm som officiellt språk och ger, enligt kritiker, myndigheterna ett juridiskt verktyg för att driva påstådda överträdelser även när handlingarna sker utanför Kina. Taiwans utrikesdepartement fördömde lagen samma dag den började gälla och varnade för att personer i andra länder kan bli måltavlor om deras ord eller handlingar bedöms som oacceptabla i Peking.

Texten fungerar i praktiken som en formell överbyggnad till en politik som redan varit synlig i gränsregioner, där minoritetsspråk och lokalt självstyre länge behandlats som säkerhetsfrågor. Guardian citerar Amnesty Internationals Sarah Brooks, som menar att lagen kräver ideologisk underkastelse under Kinas kommunistparti och att den riskerar att göra tvångsassimilering till institution. Peking avvisar anklagelser om övergrepp och säger att linjen stärker den inre säkerheten och skapar ekonomisk utveckling som kommer alla folkgrupper till del.

Det som förändras när en nationell lag införs är inte bara budskapet utan också byråkratin. Ett uppdrag att ”smida en gemensam nationell identitet” ger tjänstemän en enda lagparagraf att hänvisa till i frågor som skolspråk, anställningar i offentlig sektor och gränserna för tillåten kulturell uttrycksform. Det ger också förvaltningen en tydligare mall för bestraffning: när ”enhet” definieras av centrum kan avvikelse hanteras som ett administrativt regelbrott snarare än som en politisk konflikt. Bestämmelser som nämns i rapporten kopplar etnisk politik till att förebygga terrorism och separatism, en association som gör kulturell olikhet till en varningssignal i säkerhetssystemet.

Den mest långtgående delen är lagens anspråk på räckvidd utanför landets gränser. Kritiker som Guardian lyfter fram pekar på en klausul som öppnar för ansvar för överträdelser begångna utomlands, vilket kan användas för att motivera åtgärder mot motståndare utanför Kina, en oro som Taiwan delar. Nio amerikanska lagstiftare, däribland den högst rankade republikanen och demokraten i senatens utrikesutskott, sade att de tänker fortsätta tala mot vad de beskrev som ett försök att legitimera gränsöverskridande förtryck.

För utlandskinesiska grupper handlar den praktiska effekten ofta mindre om domstolsutslag än om osäkerhet som kan utnyttjas. Släktingar i hemlandet kan bli påtryckningspunkter, resor kan bli mer riskfyllda och människor kan börja väga sina ord av rädsla för möjlig juridisk exponering i en rättsordning som inte erkänner de begränsningar andra stater sätter för sin egen straffrätt.

På papperet utlovar lagen ”enhet och framsteg”. Redan första dagen ledde den till en diplomatisk protest från Taiwan och en varning om att gränsen för det ”oacceptabla” kommer att dras i Peking.