Kinesisk domstol fastställer dom om sexuella trakasserier på arbetsplats

En kinesisk domstol har fastställt en dom om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. En tidigare chef ska betala skadestånd till en kvinna som i handlingarna identifieras med smeknamnet Xiong och dessutom be om ursäkt. Enligt The Guardian får hon 5 000 yuan i ersättning för kränkning, efter att en dom från januari nu har stått sig i högre instans.

Det anmärkningsvärda är inte beloppet utan att domstolen alls slår fast att sexuella trakasserier har ägt rum, i ett system där sådana anmälningar sällan blir offentliga och ännu mer sällan leder till framgång. The Guardian skriver att Xiong började som praktikant på Beijing Grassland Alliance, en miljöorganisation, i början av 2022 medan hon studerade i Fujian. Hon beskriver därefter ett mönster från en chef som var ungefär tio år äldre: skämt om hennes behåstorlek, fysisk beröring som att hålla henne i handen och sexuellt anspelande textmeddelanden. När hon försökte ta upp saken i sin yrkeskrets ska hon ha blivit avfärdad – en reaktion som speglar hur anseenderisker och hierarkier ofta känns mer omedelbara än löften om upprättelse.

Kinas civilrätt ger sedan 2021 möjlighet för personer som utsatts för sexuella trakasserier att stämma förövare, även företag, för skadeståndsansvar. Men steget från formell möjlighet till en verkställbar dom är fortfarande långt. The Guardian hänvisar till en studie från 2018 som fann endast 34 domstolsavgöranden under åren 2010–2017 där sexuella trakasserier på arbetsplatsen var huvudfrågan, och noterar att många mål dessutom drevs av anklagade anställda som hade avskedats. Den bakgrunden förklarar varför Xiongs beslut att först publicera en essä på WeChat och sedan stämma förra året var både personligt kostsamt och institutionellt ovanligt.

Händelsen utspelar sig också i en offentlighet som hålls under stram kontroll. Den globala metoo-vågen nådde Kina och ledde en tid till fler vittnesmål på nätet, innan myndigheterna ströp diskussionen. The Guardian skriver att etiketten metoo blockerades för att hindra att samtalet växte till en bredare samhällsrörelse. I en sådan miljö kan enskilda fall tolereras så länge de kan avgränsas som privata tvister, medan kollektiv inramning behandlas som en politisk risk. Samma stat som kan radera ett ämne över en natt behöver samtidigt domstolar och skriftliga domskäl för att upprätthålla en grundläggande legitimitet i vardagliga konflikter.

Xiong säger att utfallet överträffade hennes förväntningar. Skadeståndet är litet, men domstolsprotokollet innehåller nu ett officiellt konstaterande, ett betalningsföreläggande och ett krav på ursäkt – dokument som är svårare att sudda bort än en blockerad etikett.