Sverige

Transportstyrelsen drar in tillstånd för självkörande buss i Göteborg

Krock med spårvagn på premiärturen får provprojektet stoppat, passagerare bjöds in innan villkoren för säker drift var uppfyllda

Bilder

Göteborgs självkörande buss. Pressbild. Foto: Västtrafik/Eddie Löthman Göteborgs självkörande buss. Pressbild. Foto: Västtrafik/Eddie Löthman Västtrafik/Eddie Löthman

Transportstyrelsen har återkallat tillståndet för försöksverksamheten med en självkörande buss i centrala Göteborg efter att bussen kolliderat med en spårvagn. Myndigheten bedömer att villkoren för ett säkert försök inte var uppfyllda.

Enligt Aftonbladet inträffade olyckan i slutet av maj under bussens allra första tur med passagerare. Ingen skadades, men fordonet togs ur trafik medan händelsen utreddes. Transportstyrelsen har nu dragit in tillståndet för testprojektet, och Västtrafiks projektledare säger att möjligheterna att fortsätta är små.

Beslutet visar hur snabbt så kallade försöksprojekt i praktiken blir en del av den offentliga infrastrukturen när man börjar ta ombord resenärer. Ett försöksfordon som går enligt tidtabell lånar auktoritet av hela kollektivtrafiksystemet: hållplatser, skyltning, biljetter och det tysta löftet att någon redan har bedömt att det är tillräckligt säkert för vanliga pendlare. När en kollision sker redan första dagen blir frågan mindre om tekniken kan bli bättre med tiden och mer varför systemets grindvakter alls godkände att allmänheten utsattes för ett experiment innan grundläggande driftvillkor fanns på plats.

Händelsen illustrerar också ett återkommande mönster när ny teknik ska pressas in i reglerade verksamheter: den tydliga ansvarsställningen kommer ofta först i efterhand. Bussen togs ur trafik först när olyckan redan inträffat, och tillståndet drogs in först efter en utredning om försöket kunde bedrivas säkert. I praktiken är tillsynsmyndighetens starkaste påtryckningsmedel det ögonblick den kan stoppa projektet, inte det tidigare ögonblick när den måste avgöra om operatörens riskkontroller är verkliga, prövade och möjliga att upprätthålla.

För kollektivtrafikens huvudmän drar drivkrafterna åt två håll. Projekt med ny teknik kan ge uppmärksamhet och signalera modernisering, medan kostnaderna för avbrott – förseningar, reparationer och anseendeskador – sprids ut på skattebetalare och resenärer. Ett indraget tillstånd tvingar tillbaka kostnaderna till själva projektet, men först efter att ett misslyckande redan visat glappet mellan ambition och beredskap.

Olyckan ledde inte till personskador. Den lämnade däremot Göteborg med ett återkallat tillstånd och ett försök som kanske inte kommer tillbaka.