Skjutningarna i Sverige faller till lägsta nivån sedan 2017

Sverige hade 39 skjutningar under årets första halvår 2026, varav åtta med dödlig utgång, enligt Dagens Nyheters genomgång av nationell polisstatistik. Polisen beskriver nivån som den lägsta för något halvår sedan den nuvarande nationella serien började 2017. Under toppen av de senaste årens gängkonflikter, uppger polisen, förekom det enskilda månader med fler skjutningar och fler döda än under januari–juni i år.

Polisens förklaring, sådan den förs fram av biträdande rikspolischef Stefan Hector, handlar mindre om ett enskilt genombrott och mer om en rad mindre förändringar som samverkar. Utredare säger att de blivit bättre på att följa spåren från ungdomar som avviker från HVB- och Sis-hem till de ”uppdrag” som cirkulerar i sociala medier, och på att omsätta den informationen i gripanden innan skott avlossas. Ett tecken på förskjutningen, enligt DN, är att polisen fortfarande registrerar relativt många brott som rör förberedelse, försök och stämpling – ärenden som inte syns i skjutningssiffrorna men som kan tyda på avbrutna planer.

Samtidigt tycks de som faktiskt skjuter ha förändrats. Polisen säger till DN att skyttarna blivit yngre och mindre skickliga, vilket gör dem lättare att identifiera och frihetsberöva, och att den kriminella miljön har färre dugliga ersättare när äldre personer låses in. DN rapporterar att två av tre ledare för de mest våldsamma gängen för närvarande sitter frihetsberövade, medan en annan framträdande person fortfarande är på fri fot. Polisen beskriver också en förskjutning från dödligt våld till det man kallar ”strategiskt våld”: sprängningar och mordbränder mot bostäder som ska skrämma eller pressa fram betalningar snarare än döda. Även där, uppger polisen, följdes 2025 års rekordnivå av sprängningar av en tydlig nedgång under första halvåret 2026.

Det statistiken inte kan avgöra är om Sverige ser en varaktig förändring i gängkonflikternas ekonomi, eller bara ett uppehåll medan nätverk omgrupperar. DN noterar att polisen själv undviker att ta hela äran och varnar för att utvecklingen kan vända. Den underliggande marknaden – kontroll över narkotikaförsäljning, indrivning av skulder och beskyddarverksamhet – försvinner inte bara för att det mest synliga måttet förbättras; den kan i stället flytta till metoder som är billigare, svårare att lagföra eller mindre benägna att utlösa samma politiska och polisiära motreaktion.

DN:s rapportering visar också hur snabbt ”färre skjutningar” kan samexistera med fortsatt instabilitet. I slutet av februari sköts en man till döds på en restaurang i Eskilstuna och en tonåring greps misstänkt för mord. I mars sköts fotbollsmålvakten Hugo Mosshagen till döds i Örebro.

Det första halvåret 2026 slutar med åtta dödliga skjutningar, samtidigt som polisen uppger att deras beredskapsnivå fortfarande är lika hög som för tre år sedan.