Privata kliniker i Stockholm säljer Alzheimertest i blod till friska

Privata kliniker i Stockholm har börjat sälja blodprov för Alzheimers sjukdom till friska personer. Det får svenska specialister att varna för att provsvaren riskerar att göra mer skada än nytta, enligt en TT-rapport som Dagens Nyheter återgett. Provet mäter biomarkören p-tau217, som forskare menar kan tyda på Alzheimers långt innan symtom märks – i bästa fall upp till två decennier i förväg. Inom specialistvården har metoden använts som en del av en bredare utredning, inte som ett fristående prov för symtomfria oroliga människor.

Läkare som TT talat med menar att steget från specialiststöd i diagnostik till en sorts konsumentinriktad massundersökning förändrar provets innebörd helt. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och delaktig i att utveckla metoden i Sverige, kallar användning på personer utan symtom för ”helt fel”. Han pekar på att olika laboratorier använder olika mätmetoder och att alla inte är tillförlitliga. Felaktigt positiva och felaktigt negativa svar skapar inte bara oro. De leder också till följdutredningar, remisser och upprepade provtagningar – kostnader som hamnar någonstans i sjukvårdssystemet även när det första provet säljs privat.

Det större problemet är vad ett positivt svar egentligen ger en människa för handlingsutrymme. TT uppger att ett positivt p-tau217-fynd inte innebär någon garanti för att personen faktiskt kommer att utveckla Alzheimers; man kan avlida av andra orsaker dessförinnan. Men de sociala följderna kan komma direkt. Madelene Johanzon, specialistläkare i kognitiva sjukdomar och granskare av det nationella vårdprogrammet, varnar för att människor kan gå i pension i förtid, att anhöriga börjar ifrågasätta om någon bör fortsätta köra bil och att familjelivet kan läggas om kring en risk som sjukvården i dag inte kan förändra.

Det är denna obalans som gör att primärvården enligt rekommendationerna bör säga nej till provet för patienter som ”bara” är bekymrade, rapporterar TT. Den normala vägen börjar med en grundläggande minnesbedömning och att man utesluter andra behandlingsbara tillstånd som kan påverka tankeförmågan. Först därefter kan biomarkörprov bli aktuella – och även då som en pusselbit, inte som en dom.

Det kommersiella erbjudandet säljer däremot en känsla av säkerhet och lämnar över osäkerheten till andra. Vid negativt svar köper kunden en trygghet som kan vara falsk. Vid positivt svar köper kunden ett problem som den offentliga vården förväntas tolka, bekräfta och hantera – samtidigt som Johanzon enligt TT säger att det ännu inte finns något godkänt läkemedel som kan skrivas ut enbart på grundval av ett sådant provsvar.

TT noterar att frågorna kring dessa prov väntas växa om nya läkemedel godkänns. Tills vidare har Sverige ett prov som kan sätta etikett på en risk flera decennier i förväg – och ett sjukvårdssystem som nu pressas att svara på vad man egentligen ska göra med den informationen.