Kinesiskt bolag massproducerar robothänder
Peking satsar på förkroppsligad artificiell intelligens och hoppas pressa fram användbara humanoider med industrikedjor och statliga pengar, tusentals händer lämnar bandet varje månad medan den allmänna hushållsroboten ännu mest finns i reklamfilmer
Bilder
Five-fingered robotic hands
theguardian.com
A humanoid robot wearing a traditional mamianqun skirt strikes a Chinese drum at the Linkerbot office in May in Beijing. Photograph: Emmanuel Wong/The Guardian
theguardian.com
Alex Zhou, founder of tech startup Linkerbot, poses for a photo alongside a humanoid robot and a robotic dextrous hand at the company’s office in May in Beijing. Photograph: Emmanuel Wong/The Guardian
theguardian.com
A technician calibrates a robotic dextrous hand mounted on a mechanical arm at Linkerbot. Photograph: Emmanuel Wong/The Guardian
theguardian.com
Humanoid robots playing music
theguardian.com
LinkerBot uppger att man tillverkar omkring 5 000 robothänder i månaden, samtidigt som Peking satsar på det som kallas ”förkroppsligad artificiell intelligens” och kinesiska nystartade företag försöker göra människolika robotar till något mer än ett scennummer, rapporterar The Guardian. Företagets grundare Zhou Yong beskriver händerna som den svåraste delen i att bygga användbara humanoider och säger att fingerfärdigheten är ”hundra gånger svårare” än resten av roboten.
Att fokus hamnar på händerna säger något om var Kina anser att flaskhalsen finns. Industrirobotar dominerar redan fabriksgolven, och enligt The Guardian installerar Kina mer än hälften av världens fabriksrobotar varje år. Människolika robotar har däremot fortfarande svårt med de oglamorösa uppgifter som gör dem ekonomiskt begripliga: att plocka upp oregelbundna föremål, hantera mjuka material och utföra arbete som inte kan pressas in i en fast produktionslina. Internationella robotfederationen har varnat för att verkligt mångsidiga humanoider ligger långt bort, och till och med Teslas Elon Musk har offentligt pekat ut händerna som den stora ingenjörsutmaningen.
Kinas budskap är att man kan nöta ned problemet med industriell bredd och politiskt stöd. The Guardian beskriver hur nystartade företag utnyttjar Kinas leverantörskedjor för komponenter och en officiell satsning på förkroppsligad artificiell intelligens, ett begrepp som samlar sensorer, modeller och mekanisk styrning i ett enda industriprogram. Kommunistpartiets tidskrift Qiushi har framställt robotar med förkroppsligad intelligens som en väg till nya ”marknader på biljoner yuan”, ett slags signalord som brukar få lokala myndigheter, bidrag och statligt kopplat kapital att marschera i samma riktning.
Den blandningen påverkar vad som faktiskt byggs. När en teknik behandlas som ett nationellt projekt kan prototyper finansieras långt innan kunderna finns, och företag kan skala upp produktionen i förväntan om en marknad som mest är utlovad. The Guardian uppger att LinkerBot jagar en värdering på flera miljarder dollar samtidigt som man planerar att fördubbla produktionen, och beskriver ett inhemskt konsumentintresse för humanoider efter att en trupp dansande robotar synts i Kinas vårgala i tv. Allmän entusiasm kan hålla rubrikerna vid liv, men den räknar inte automatiskt in underhåll, säkerhet, ansvar eller kostnaden när robotar går sönder i vanliga hem.
Även demografin används som argument i bakgrunden. Kinesiska beslutsfattare och tekniker framställer robotik som ett svar på en åldrande och krympande arbetsstyrka, men de närmaste köparna av avancerade händer lär snarare vara fabriker, logistikföretag och säkerhetsrelaterade tillämpningar än hushåll. En hand som pålitligt kan greppa, vrida och hantera verktyg är värdefull där arbetskraft är dyr, tillsynen är gles och misstag kan vältras över på någon annan.
Just nu är det mest konkreta måttet det LinkerBot själv erbjuder: tusentals händer som lämnar en produktionslina varje månad, medan den allmänna, mångsidiga humanoid som skulle behöva dem ännu mest liknar en reklamfilm snarare än en etablerad produktkategori.