Ryska robotar och drönare slår mot Kiev och dödar 14
Attack före Natotoppmöte i Turkiet med 117 skadade och varning för fler döda, Zelenskyj kräver snabbare luftvärn medan Moskva kallar det angrepp på militär och energi och tvingar allierade välja vad som ska skyddas
Bilder
Ukrainian rescuers work at the site of a Russian missile strike on a residential area in Kyiv, Ukraine, Photograph: Sergey Dolzhenko/EPA
theguardian.com
Ryska robotar och drönare slog under natten mot Kyiv inför ett Natomöte i Turkiet. Enligt Ukrainas riksåklagarämbete, återgivet i brittiska Guardian, dödades 14 personer och 117 skadades. Räddningsarbetet fortsatte på måndagsmorgonen och chefen för Kyivs regionala militära administration, Tymur Tkachenko, varnade för att dödstalet kan stiga. Angreppen orsakade omfattande skador på flerbostadshus och andra byggnader, och ett stort antal människor fördes till sjukhus, däribland flera barn.
Tidpunkten gör civila förluster och luftförsvarets kapacitet till en kärnfråga i Ukrainas diplomati igen. President Volodymyr Zelenskyj använde attacken för att kräva ”starka beslut” från Natoländerna och beskrev toppmötet som ett prov på om utfästelser faktiskt blir till materiel snabbt nog för att få betydelse. Ryssland bekräftade samtidigt att man genomfört vad man kallade en ”massiv” attack med långräckviddiga vapen och drönare, och uppgav att man riktat in sig på militära mål och energianläggningar i Kyiv och närområdet, enligt ett uttalande på Telegram som Guardian hänvisar till.
Denna parvisa berättelse — Kyiv talar om sönderslagna bostadskvarter, Moskva om infrastruktur och militära mål — har blivit ett återkommande inslag i krigets informationskrigföring. Men bakom retoriken finns en praktisk fråga för Ukrainas stödgivare: landets förmåga att hålla städerna fungerande hänger på avfyrningsklara luftvärnsrobotar som är dyra, begränsade i antal och förbrukas snabbast vid stora samordnade angrepp. Varje sådan våg tvingar luftförsvaret att prioritera vad som ska skyddas, och varje missad nedskjutning blir snabbt ett synligt politiskt faktum: döda civila, utbrända lägenheter och räddningspersonal som gräver i rasmassor.
För Ryssland fyller massiva angrepp flera syften samtidigt. De lägger direkta kostnader på Ukrainas befolkning och ekonomi, de pressar regeringen att styra om knappa resurser till luftförsvar och reparationer, och de prövar gränserna för västländernas förmåga att fylla på förråden. De konkurrerar också med toppmötens dagordningar: ledare kan tala om långsiktig industriplanering, men nyhetsflödet styrs av vad som sker timmarna innan de samlas.
På måndagsmorgonen räknade ukrainska myndigheter fortfarande de döda i Kyiv, samtidigt som Natos ledare förberedde sig för att mötas i Turkiet.