Turkiet griper regimkritiker inför Natomötet i Ankara

Turkiska myndigheter har i slutet av juni frihetsberövat över 200 personer i räder runt Ankara och samtidigt infört ett förbud mot demonstrationer i huvudstaden fram till den 10 juli, rapporterar The Guardian. Åtgärderna kommer när Natos ledare förbereder sig för toppmöte i Ankara. Människorättsorganisationen Human Rights Watch menar att gripandena och de svepande protestförbuden visar hur utrymmet för yttrande- och mötesfrihet krymper i ett land som nu står värd för en av alliansens mest uppmärksammade sammankomster.

Tillslaget har inte stannat vid gatuprotester. The Guardian skriver att ståuppkomikern Deniz Göktaş greps och häktades efter att ha anlänt till Istanbuls flygplats. Han misstänks bland annat för att ha ”förolämpat presidenten” och ”nedvärderat religiösa värden” med anledning av en föreställning i Istanbul den 1 juni. En inspelning av numret lades ut på Youtube den 24 juni och fick nära 9 miljoner visningar, vilket gjorde en lokal scenakt till ett nationellt lackmustest för vad man kan säga om president Recep Tayyip Erdoğan utan att åklagare ingriper.

Samma vecka stoppade myndigheter i kuststaden Aydın ett kryssningsfartyg som drevs av Atlantis, ett resebolag som riktar sig till homosexuella, från att lägga till, enligt The Guardian. Som skäl angavs passagerare som var ”kända för beteenden” som inte ansågs förenliga med samhällets moraliska värderingar. Ombord fanns omkring 2 000 hbtq-passagerare, och den amerikanska skådespelaren och sångerskan Patti LuPone, som skulle uppträda, skrev i sociala medier att fartyget stoppades på grund av vilka som var ombord.

Två journalister greps också i söndags, däribland Buse Söğütlü från T24 och Ceren Erdoğdu från OdaTV. Söğütlüs advokat uppgav för nyhetsbyrån Agence France-Presse att frihetsberövandena tros ha koppling till toppmötet, rapporterar The Guardian. Åklagarmyndigheten i Ankara har beskrivit gryningsräderna i slutet av juni som ett försök att ”kartlägga terroristorganisationers handlingar och verksamhet” – en töjbar motivering som gör att säkerhetsapparaten kan behandla politisk mobilisering som ett antiterrorärende.

Turkiet har i åratal marknadsfört sig inom Nato som både oumbärligt och utsatt: ett gränsland mot krigszoner, en grindvakt för migrationsrutter och en militärmakt som allierade behöver även när relationerna är ansträngda. Ett toppmöte höjer insatserna för landets anseende, men samlar också utländska medier, besökande delegationer och inhemsk protestvilja på samma plats. Demonstrationsförbud och massgripanden minskar risken för störande bilder i toppmötets tv-sändningar, medan rättsliga risker kring ”förolämpningar” driver fram självcensur bland offentliga personer och journalister utan att staten behöver utfärda ett öppet censurbeslut.

Reportrar utan gränser har anklagat Turkiet för att använda alla till buds stående medel för att undergräva kritiker och placerar landet på plats 163 av 180 i sitt index över pressfrihet, noterar The Guardian. I den meningen är toppmötets säkerhetszon inte bara fysisk: den byggs av häktningar, brett formulerade brottsrubriceringar och kommunala beslut om vilka som får lägga till.

Natos ledare väntas ändå anlända till Ankara på tisdag. Under dagarna dessförinnan har Turkiet gripit komiker och förbjudit demonstrationer i värdstaden.