Vetenskap

Humlors tungslickande avslöjar smakpreferenser

Film i ultrarapid kopplar rörelser i mundelar till socker salt och kinin, forskare vill mäta inre tillstånd men riskerar förvandla reflexer till känslor

Bilder

A new study suggests that bees exhibit 'emotion-like' behaviours; when they taste something good, for instance, they stick out their glossa (tongues) afterwards. Photograph: The Bee Lab at Southern Medical University A new study suggests that bees exhibit 'emotion-like' behaviours; when they taste something good, for instance, they stick out their glossa (tongues) afterwards. Photograph: The Bee Lab at Southern Medical University theguardian.com
Slow-motion footage of bumblebees shows how they react when they 'like' or 'dislike' things – video Slow-motion footage of bumblebees shows how they react when they 'like' or 'dislike' things – video theguardian.com
In insects like bees, the concept of an inner life remains ‘highly controversial’, Prof Andrew Barron says. Photograph: The Bee Lab at Southern Medical University In insects like bees, the concept of an inner life remains ‘highly controversial’, Prof Andrew Barron says. Photograph: The Bee Lab at Southern Medical University theguardian.com

Långsamfilm av humlor som smakar på söta, salta och bittra droppar tyder på att de uppvisar återkommande beteenden som kan tolkas som ”tycke” och ”aversion”, rapporterar The Guardian. Studien är publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences och är ett samarbete mellan Macquarie University och Southern Medical University i Kina.

Forskarna fokuserade på rörelser i mundelarna som hos däggdjur används som beteendemässiga markörer för inre tillstånd när djuren inte kan berätta vad de upplever. I försöken fick humlor droppar av 60 procent socker, 20 procent socker, vanligt vatten, 5 procent salt eller en kininlösning. Efter söta lösningar visade humlorna det artikeln kallar ”post-consumption glossa” – fortsatt tungutsträckning och slickande. Med salt eller kinin skakade humlorna i stället på huvudet och torkade av mundelarna, reaktioner som forskarna jämför med avsmaksbeteenden som dokumenterats hos råttor och andra däggdjur.

Det omstridda steget är att gå från ”observerbar reaktion” till ”subjektiv upplevelse”. Enligt The Guardian försökte författarna skilja enkla kemiska reflexer från tillståndsberoende beteende genom att testa 18 humlesamhällen under olika förhållanden, bland annat värmestress, mättnad och olika läkemedelsdoser. Under värme skiftade humlornas reaktioner på vatten eller salta lösningar från neutrala eller avvisande till positiva. Medförfattaren Andrew Barron, som forskar om insekters beteende vid Macquarie University, liknade skiftet vid hur en människa kan uppleva en dryck med salter annorlunda efter hård ansträngning.

Om beteendena följer ett inre tillstånd snarare än en fast reflex blir de ett verktyg: ett sätt att mäta hur miljömässiga påfrestningar förändrar vad humlor söker upp och undviker. Det spelar roll eftersom naturvårdspolitik ofta bygger på mätbara slutpunkter – antal samhällen, födosöksfrekvens, bekämpningsmedelsexponering – medan diskussioner om välfärd och kognition lätt fastnar i definitionsfrågor. En upprepningsbar beteendemätning kan påverka hur forskare bedömer skador som inte omedelbart dödar, från värme, kemikalier eller förändrade livsmiljöer, och hur åtgärder utvärderas.

Samtidigt öppnar samma verktyg för strid om tolkningen. Ansiktsuttryck behandlas som viktiga indikatorer hos många djur, men insekter hamnar i en besvärlig kategori i politiken: ekologiskt nödvändiga, i stor utsträckning förvaltade av människor och sällan tilldelade de moraliska antaganden som ofta gäller ryggradsdjur. Studien tillför ännu en uppsättning data till den diskussionen, utan att avgöra var ”känsloliknande” slutar och ”anpassat rörelseprogram” börjar.

I filmerna är skillnaden tydlig: söta droppar följs av kvarhängande tungor, medan bittra utlöser huvudskakningar och avtorkning av munnen. Studiens starkaste påstående är inte att humlor för ett inre samtal, utan att deras reaktioner förändras med omständigheterna på ett sätt som liknar ett tillstånd snarare än en enkel av- och påknapp.