USA:s justitiedepartement hotar delstater med åtal om icke medborgare finns i röstlängder

USA:s justitiedepartement har varnat valansvariga i samtliga 50 delstater för att de kan bli straffrättsligt ansvariga om de medvetet låter icke-medborgare stå kvar i röstlängder eller rösta. Enligt The Independent har breven skickats av Harmeet Dhillon, biträdande justitieminister med ansvar för medborgerliga rättigheter, och uppmanar delstaterna att kontakta departementet om åtgärder för att hålla röstlängderna ”rena” enligt gällande lag.

Breven kommer i ett politiskt läge där administrationen försöker göra valadministration till en fråga för brottsbekämpning. President Donald Trump har drivit på kongressen att anta SAVE America Act, som skulle kräva bevis på medborgarskap vid nya väljarregistreringar, och har även lanserat idén att sätta in nationalgardet eller immigrationspoliser vid vallokaler. En talesperson för justitiedepartementet sade till CBS News att breven syftar till ”frivillig efterlevnad” av federal lag i federala val. Samtidigt driver departementet rättsprocesser mot flera delstater för att få tillgång till röstlängdsuppgifter, som enligt departementet ska användas för att säkerställa efterlevnad.

Friktionspunkten är inte den formella principen – endast medborgare får rösta i federala val – utan den hävstång som skapas när Washington kombinerar hot om åtal med krav på data. Delstaterna styr valadministrationen, inklusive hur registreringslistor underhålls och vilken personlig information som lämnas ut. The Independent rapporterar att Utahs vice guvernör Deidre Henderson, republikan och delstatens högsta valansvariga, uppfattade breven som hot om åtal mot tjänstemän som följer delstatlig och federal lag men motsätter sig federala krav på privata väljaruppgifter. Hon hänvisade till domstolsavgöranden som har stoppat justitiedepartementets försök att få ut vad hon beskrev som privata väljaruppgifter.

Departementets linje bygger också på informationsdelning mellan myndigheter med olika uppdrag. Enligt rapporten har justitiedepartementets företrädare sagt att uppgifter ur röstlängderna skulle delas med inrikessäkerhetsdepartementet för att kontrollera icke-medborgare. Därmed förvandlas en tvist om listunderhåll till en kanal för immigrationskontroll. Det höjer kostnaden för delstater som lämnar ut register och för enskilda vars uppgifter används vid samkörningar.

Administrationens juridiska facit på området är, för att uttrycka det milt, blandat. The Independent noterar – med hänvisning till CBS News – att justitiedepartementet har förlorat flera mål i distriktsdomstolar kopplade till försök att få ”ocensurerade” röstlängder. Samtidigt skickade Arizonas delstatssekreterare Adrian Fontes ett långt svar där han försvarade delstatens valåtgärder, vilket signalerar att vissa delstater tänker processa i domstol snarare än att rätta in sig.

Breven framställs som rutinmässig tillämpning av befintliga lagar. Men som massutskick från Washington innebär de i praktiken att lokala valadministratörer förväntas se sitt vardagsarbete som ett möjligt straffansvar – och att de ska överlämna grunddata till federala myndigheter som har egna skäl att vilja ha den. Det är en klassisk institutionell dragkamp: den som kontrollerar uppgifterna och hotar med sanktioner skaffar sig makt, även när den formella lagen redan säger det alla är överens om.