Vetenskap

Brown-studenter rasar från toppbetyg när tentan skrivs i sal

Hemtentamen gav snitt 96 och 40 fullpoängare men salstenta veckor senare snittar 48, professoren väger om betygen och de som försvinner råkar ha perfekta resultat

Bilder

Credit: Getty Images
Photo of Nate Anderson Photo of Nate Anderson arstechnica.com

En hemtentamen på Brown University i USA gav i snitt 96 av 100 poäng, och 40 studenter fick full pott. När samma kurs några veckor senare skrev en salstenta sjönk snittet till 48. Det framgår av en redogörelse som Ars Technica gjort, med hänvisning till intervjuer som nationalekonomiprofessorn Roberto Serrano gav till El País och Inside Higher Ed.

Händelsen fångar skärningspunkten mellan billig textproduktion och dyra meriter. Serranos kurs ECON 1170 har tidigare haft få deltagare, men våren 2026 anmälde sig 86 studenter efter att han tillät hemtentamen både på halvtid och slutprov, enligt Ars Technica. Hemtentamen underlättar rättning och kan belöna eftertanke; samtidigt blir uppmaningen ”visa hur du tänkt” i praktiken en instruktion till en textmaskin. Serrano och hans doktorander matade in frågorna i ChatGPT och fick liknande svar. Han lade också märke till att många studentlösningar delade en krånglig, slingrig stil även när de var korrekta.

I stället för att dra i gång en formell process om fusk baserad på skrivmönster ändrade Serrano spelplanen. Han meddelade att halvtidsprovet bara skulle räknas om slutprovets betygsfördelning såg ungefär likadan ut; annars skulle halvtidsprovet strykas och slutprovet väga tyngre, uppger Ars Technica. Efter beskedet hoppade 18 studenter av kursen och nio dök inte upp på slutprovet. Av de 27 som antingen hoppade av eller uteblev hade 22 fått 100 poäng på halvtidsprovet.

Siffrorna är talande, men de löser inte det som universitet i praktiken måste hantera: kontroll i stor skala. En enskild salstenta kan avslöja en klyfta mellan prestation hemma och under övervakning, men den återinför också de kostnader som lärosäten försökt undvika: lokaler, tentavakter, schemaläggning och tvister om anpassningar. Samtidigt är marknaden för höga betyg högst konkret. Studenter betalar terminsavgifter för ett examensbevis vars värde bygger på att andra tror att det verkligen speglar kunnande.

Fallet visar också varför institutioner tenderar att välja procedur framför teknik. Att i efterhand ”bevisa” användning av skrivrobotar blir en sannolikhetsfråga som går att bestrida; att ändra tentamensform är omedelbart och begripligt, även om det kan drabba studenter som tagit legitim hjälp och gynna dem som har råd med privat undervisning. Verktyget som gjorde hemtentamen lockande – att lägga ut de svåra delarna av skrivande och resonemang – gjorde också resultatet svårt att lita på.

Till sist bestod Browns ”bevisning” av närvarolistor och en betygskurva: 40 fullpoängare på halvtidsprovet, men ett snitt på 48 på salstentan.