Regeringen utreder skärpta regler för telefonförsäljning
Konsumentverket larmar om flest avtalstvister i el försäkring abonnemang och hälsoprodukter och utredaren Marcus Isgren ska väga förbud eller opt in, staten säger sig inte nå medborgare när 60 procent numera vägrar svara okända nummer
Bilder
dn.se
Sedan 2018 är det förbjudet att marknadsföra eller sälja tjänster och produkter inom premiepensionsområdet via telefon. Det är den enda branschen som tills vidare omfattas av förbud. Foto: Jessica Gow / TT
Foto: Jessica Gow / TT
Lotterier/spel, krediter, elavtal, försäkringar, mobil- och tv-abonnemang samt hälsokost är produkter som ofta säljs via telefon, uppger Konsumentverket. Foto: Mattias de Frumerie/TT
Foto: Mattias de Frumerie/TT
Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över Sveriges regler för telefonförsäljning sedan en undersökning från Konsumentverket visat att 60 procent numera undviker att svara på samtal från okända nummer. För tio år sedan var siffran 9 procent. Enligt Dagens Nyheter menar regeringen att utvecklingen gör det svårare för myndigheter och sjukvård att nå allmänheten, eftersom många utgår från att oombedda samtal är säljförsök. Utredningen, som beställts av civilminister Erik Slottner, ska lämna sina förslag i januari och ska pröva alternativ ända fram till ett totalförbud.
Den direkta bakgrunden är mängden tvister kopplade till avtal som ingås via telefon. Konsumentverket, som tidigare fått i uppdrag att kartlägga problemet, slog i fjol fast att telefonförsäljning ger upphov till fler konflikter om huruvida ett köp över huvud taget skett än andra försäljningskanaler. Myndigheten pekade ut elavtal, försäkringar, mobil- och tv-abonnemang samt hälsoprodukter som återkommande källor till klagomål. Redan i dag krävs skriftlig bekräftelse för att ett telefonavtal ska vara giltigt och konsumenten har 14 dagars ångerrätt, men Konsumentverkets rapport förordade ändå antingen ett generellt förbud eller ett system där endast den som i förväg godkänt marknadsföringssamtal får kontaktas.
Den politiska argumentationen för skärpta regler beskrivs mindre som en fråga om irritation och mer som en kostnad som vältras över på alla andra. När majoriteten av hushållen slutar svara på okända nummer sorterar man bort aggressiva säljare, men samtidigt även legitima samtal. Regeringen behandlar nu detta som ett problem för samhällsservice. Utredningen ska ledas av Marcus Isgren, chef för Allmänna reklamationsnämnden, och Slottner har sagt att branschföreträdare ska höras efter att han varnat för att sektorn ”naturligtvis är väldigt kritisk” till ett förbud.
Näringslivsorganisationer, däribland branschorganisationen Kontakta, hävdar att telefonen är en viktig och billig försäljningskanal, särskilt för mindre företag, och att de värsta övertrampen kommer från en mindre grupp oseriösa aktörer. Det försvaret skaver mot Konsumentverkets uppgift att stödet för oombedda säljsamtal i princip är obefintligt: nio av tio tillfrågade motsätter sig samtal från företag de inte har någon relation till. Sverige har redan förbjudit telefonmarknadsföring på ett område – premiepensionsprodukter – efter tidigare försök att stoppa hård försäljning där följdkostnaderna hamnade i klagomål, återtag och tillsyn.
Den nya utredningen ska väga om problemet kan ringas in med branschvisa förbud eller om marknaden redan röstat med fötterna genom att massivt sålla bort samtal. Statens egen invändning är att den inte längre når människor per telefon.
Regeringen utreder alltså om man ska förbjuda en försäljningsmetod som i praktiken bidragit till att lära stora delar av befolkningen att ignorera okända uppringare från första början.