EU-parlamentet stoppar chattskanning i totalsträckskrypterade appar

Europaparlamentet har röstat för att undanta meddelandetjänster med totalsträckskryptering från ett tillfälligt EU-upplägg som tillåter frivillig genomsökning av nätkommunikation i syfte att upptäcka material med sexuella övergrepp mot barn. Ändringarna antogs den 9 juli med små marginaler; två avgörande omröstningar vann med 369 respektive 362 ledamöter, enligt Euronews.

Det tillfälliga systemet – av kritiker kallat ”chattkontroll” – gör det möjligt för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att införa frivilliga upptäcktsåtgärder genom ett undantag från EU:s regler om integritet i elektronisk kommunikation. Totalsträckskryptering, som används av tjänster som Whatsapp och Messenger, innebär att endast avsändare och mottagare kan läsa innehållet. När sådana tjänster undantas från undantagsregeln krymper alltså det som leverantörer lagligen kan genomsöka utan att i praktiken behöva rita om hur privat kommunikation fungerar.

Omröstningen sker mitt i en dragkamp mellan EU:s institutioner. Enligt Euronews har EU-kommissionen föreslagit att det tillfälliga ramverket för genomsökning ska förlängas till 2028, men en sådan förlängning kräver fortfarande godkännande både av parlamentet och av medlemsstaterna. Parlamentet röstade redan i mars 2026 mot en förlängning, vilket gjorde att undantaget löpte ut den 3 april, innan förslaget återkom efter påtryckningar från EU-regeringar och uppmuntran från parlamentets ordförande Roberta Metsola.

I parlamentet försökte den center-högerinriktade Europeiska folkpartigruppen driva igenom förlängningen oförändrad via ett sällan använt förfarande som hade krävt absolut majoritet – minst 361 ledamöter – för att avslå eller ändra. I stället stödde en majoritet ändringar som ”kraftigt begränsar” systemets räckvidd, skriver Euronews, och dessa ändringar bedöms nu vara osannolika att accepteras av EU-regeringarna. Koalitionen bakom ändringarna var dessutom ovanlig: liberaler, den radikala vänstern och partier på högerkanten röstade tillsammans och blev fler än EPP och den center-vänsterinriktade socialdemokratiska gruppen. De knappa siffrorna blottlade sprickor även bland socialdemokraterna; Euronews noterar att många socialdemokratiska ledamöter, däribland den tyska föredraganden Birgit Sippel, röstade för ändringarna och blev avgörande.

Vad som händer härnäst handlar mindre om slagord och mer om teknik och ansvar. Om regeringar vill att genomsökning ska få verklig effekt i stor skala stöter de på samma begränsning: ju mer ett system bevarar privat, användarstyrd kryptering, desto mindre kan leverantörer granska innehåll utan att bygga nya åtkomstpunkter. Om leverantörer förväntas ”frivilligt” genomsöka men samtidigt riskerar att klandras när de inte gör det, flyttas risken från brottslingar till plattformar – och i förlängningen till användarna genom hur produkterna utformas.

Parlamentets ändringar är inte slutlig lag. Men med några få rösters marginal drogs en gräns kring totalsträckskryptering – åtminstone för den tillfälliga förlängning som nu går vidare till förhandlingar med medlemsstaterna.