Människostyrda humanoida robotar opererar bort gallblåsor på levande grisar

Två minimalt invasiva borttagningar av gallblåsa på levande grisar har genomförts med fjärrstyrda humanoida robotar, enligt resultat publicerade i Nature och uppmärksammade av Ars Technica. Systemet använde två humanoida robotar från Unitree som byggts om för att kunna hålla kirurgiska instrument. Erfarna kirurger styrde robotarna på distans; maskinerna arbetade alltså inte självständigt. Forskarna vid University of California i San Diego beskriver arbetet som en förklinisk demonstration, inte som en metod redo för patienter.

Försöket utmanar föreställningen att robotkirurgi måste levereras som stora, särskilda plattformar som bara stora sjukhus har råd att köpa och bemanna. Ars Technica påpekar att Intuitive Surgicals system da Vinci är godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten och används brett, men att det också är tungt, tar mycket plats och kostar långt mer än vad mindre kliniker rimligen kan försvara. Gruppen i San Diego menar att en humanoid grundkonstruktion kan bli billigare och lättare att sätta i drift, särskilt om samma ”kropp” kan användas för andra uppgifter i stället för att stå permanent i en operationssal.

Men pris och utrymme är bara en del av bilden. Forskarna behövde bygga fysiska anpassningar så att robotarnas handleder kunde hantera kirurgiska instrument, och de utvecklade programvara som översätter kirurgens handrörelser till instrumentrörelser. Under grisoperationerna uppges laget ha gjort uppehåll på flera minuter åt gången för att kalibrera om precisionen eller flytta robotkroppar, armar eller positioner. Ingreppen tog mycket längre tid än konventionell robotkirurgi, och den kompakta humanoida formen gav besvärliga begränsningar: Unitree-robotens räckvidd är mindre än en vuxen människas, vilket ökade arbetsbördan för kirurger och assistenter.

Avvägningen – mindre och billigare hårdvara i utbyte mot mer kalibrering, mer övervakning och långsammare genomförande – pekar också ut de första tänkbara marknaderna. Fjärrkirurgi säljs ofta in som ett sätt att ge specialistvård till glesbygdssjukhus, fältmedicin eller andra miljöer där alternativet kan vara att ingen kirurg finns tillgänglig. Men just sådana verksamheter saknar ofta personaldjup för att vakta experimentell utrustning, och de kan inte enkelt bära långa ingreppstider som binder upp salar och kliniker. En plattform som ser billig ut på en beställning kan bli dyr om den kräver täta omstarter, specialbyggda verktyg och ett mycket välutbildat lag för att hållas på rätt kurs.

Den mest konkreta slutsatsen i artikeln är samtidigt den enklaste: robotarna tog faktiskt bort gallblåsor från levande grisar, och kirurgerna gjorde det från en styrkonsol i stället för vid operationsbordet. I de redovisade försöken krävdes ändå återkommande pauser för att systemet skulle bli tillräckligt exakt för att man skulle kunna fortsätta.