FN:s människorättsråd gör försummade tropiska sjukdomar till en rättighetsfråga

Bilder

×

UN takes ‘historic’ step and declares neglected tropical diseases a human rights issue english.elpais.com

Healthcare workers and volunteers are finding their efforts complicated by incidents of violence fuelled by misinformation about the disease. Photograph: Gradel Muyisa Mumbere/Reuters theguardian.com

Healthcare workers tend to an Ebola patient in Ituri. Photograph: Moses Sawasawa/AP theguardian.com

Medical staff wearing PPE carry a patient on a stretcher in front of a burned-down medical centre in Rwampara in May. Photograph: Seros Muyisa/AFP/Getty Images theguardian.com

‹ ›

FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit en resolution som formellt beskriver försummade tropiska sjukdomar som en fråga om mänskliga rättigheter. Enligt El País drevs linjen av en grupp afrikanska stater och beslutet togs enhälligt i Genève. Skiftet kommer samtidigt som Kongos (DRK) ebolautbrott fortsätter att växa: The Guardian uppger, med hänvisning till statliga siffror daterade 8 juli, 1 0759 registrerade fall och 600 dödsfall.

El País förklarar den nya inramningen genom patienter vars sjukdomar i många fall kan förebyggas eller behandlas, men ändå blir kvar där grundläggande samhällstjänster saknas. Tidningen skildrar personer med lymfatisk filarios och spetälska och hävdar att bördan hänger samman med fattigdom, isolering, osäkert vatten och socialt utanförskap lika mycket som med tillgången till läkemedel. Resolutionen, som lades fram av Malawi, Gambia, Marocko, Tanzania, Kenya och Burkina Faso, slår inte fast att behandling i sig är en fristående rättighet. I stället flyttas ansvaret bortom hälsoministerierna till de samhällsvillkor som avgör vilka som blir sjuka från början.

Tidpunkten är betydelsefull eftersom ebolabekämpningen i praktiken pressas i motsatt riktning: mindre pengar, sämre tillträde och mer våld. The Guardian rapporterar att nästan två månader efter att DRK bekräftade ett utbrott i en provins har viruset spridit sig snabbt och nått Uganda, med 20 bekräftade fall inklusive två dödsfall. Utbrottet kopplas till den ovanliga varianten Bundibugyo, som enligt The Guardian saknar godkänd behandling eller vaccin. Afrikanska smittskyddsmyndigheten (Africa Centres for Disease Control and Prevention) citeras med att detta är det snabbast växande utbrottet bland alla ebolavarianter.

Inneslutning beror på logistik och förtroende, och båda försvagas. The Guardian kopplar spridningen till konflikten i Ituri, Nordkivu och Sydkivu, där väpnade grupper och skiftande frontlinjer försvårar humanitärt tillträde och samordning. Tidningen uppger också att den humanitära finansieringen till DRK föll kraftigt 2025, i stor utsträckning efter att Trumps regering frös utländskt bistånd till program som finansierades via USA:s utrikesdepartement. I praktiken innebär det färre anställda, mindre materiel och färre möjligheter att hålla kliniker öppna tillräckligt länge för att övertyga lokalsamhällen att samarbeta.

Språket om mänskliga rättigheter är tänkt att bredda ansvarskedjan, men det synliggör också vad sjukvårdssystemet inte kan tvinga fram. När behandlingscentra attackeras och vårdpersonal inte kan förflytta sig kan en resolution i Genève varken öppna vägar eller garantera säkerhet. När budgetar skärs ned blir förebyggande arbete en post man kan stryka, medan utbrott blir kriser som drar till sig korta skurar av uppmärksamhet och pengar.

Omröstningen i rådet för mänskliga rättigheter var enhällig. Antalet ebolafall fortsätter att stiga.