Fjorton länder förkastar Kinas anspråk i Sydkinesiska havet

Fjorton länder, däribland USA och Storbritannien, utfärdade på söndagen ett gemensamt uttalande där de på nytt slår fast att Kinas långtgående anspråk i Sydkinesiska havet saknar rättslig grund enligt en skiljedom från 2016. Enligt The Independent gjordes uttalandet på årsdagen av beslutet den 12 juli 2016 från en Haagbaserad tribunal som tillsatts inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention efter en filippinsk anmälan.

Texten är formulerad som ett juridiskt inlägg men syftar i praktiken till att påverka beteendet till havs. Undertecknarna avvisar vad de kallar ”destabiliserande” ageranden och pekar särskilt ut användningen av kustbevakning, militär och ”maritim milis” för att trakassera eller hindra andra staters lagliga verksamhet till sjöss och i luften. Det ligger i linje med ett mönster de senaste åren: konfrontationer som inte övergår i sjöstrid men som ändå skapar kostnader genom kollisioner, farliga avskärningar samt användning av vattenkanoner och lasrar av militär typ mot andra anspråksländers fartyg och fiskare.

Domen från 2016 är central eftersom den begränsar vad som över huvud taget kan göras anspråk på, och utifrån vilka grunder. Tribunalen gav i huvudsak Filippinerna rätt och slog fast att det, enligt havsrättskonventionen, saknas rättslig grund för Kina att kräva ”historiska rättigheter” till resurser över större delen av havet utöver de havszoner som konventionen erkänner. Havsrättskonventionen har gällt sedan mitten av 1990-talet och är brett ratificerad, även av Kina och Filippinerna, vilket gör tvisten mindre till en fråga om huruvida regler finns och mer om vem som kan driva igenom dem.

Listan över undertecknare blandar regionala stater med europeiska regeringar som inte har någon kust i själva tvisten men som har handels- och säkerhetsintressen knutna till oavbruten sjöfart. Förutom USA och Storbritannien ingår Filippinerna, Japan, Australien, Nya Zeeland, Kanada, Tyskland, Italien samt flera baltiska och östeuropeiska länder. Bredden signalerar ett försök att göra en rad bilaterala incidenter i farleder till en anseende- och kostnadsfråga för Peking, samtidigt som Kina visat att man kan svälja uttalanden och ändå upprätthålla en permanent operativ närvaro.

Kina har från början vägrat erkänna skiljedomen och deltog inte i processen som Manila inledde 2013 efter ett dödläge 2012 som slutade med att Peking i praktiken tog kontroll över ett omstritt rev. The Independent rapporterar att Kinas ambassad i Manila nyligen upprepade att man aldrig kommer att acceptera utslaget, kallade det ”olagligt, utan verkan och ogiltigt” och hävdade att domen inte förändrar vad Kina beskriver som sin suveränitet över öarna och angränsande vatten.

För Washington ligger den juridiska argumentationen sida vid sida med ett avskräckningslöfte. USA har upprepade gånger uppmanat Kina att följa domen, och både den tidigare Bidenregeringen och den nuvarande Trumpregeringen har varnat för att USA är förpliktat att försvara Filippinerna.

På söndagen gav Kina ingen omedelbar respons på det gemensamma uttalandet. Fartygen, fiskeflottorna och kustbevakningsfartygen i de omstridda vattnen flyttade inte på sig för att en tribunals årsdagsnotis skickats ut i ett kommuniké.