Trump vill återinföra blockad mot Iran och ta avgift i Hormuzsundet

Bilder

×

‘We’re going to keep the strait, and we’ll probably run it,’ the US president has claimed (AP) independent.co.uk

Vessels at the Strait of Hormuz, as seen from Musandam,Oman, on Monday (Reuters) Reuters

A projectile falls at an unknown location, following what the US military said were strikes on Iranian military targets last week (Reuters) Reuters

Iran rejects US claim over strait of Hormuz as foreign minister mocks Trump’s vow to charge tolls - Middle East crisis live theguardian.com

‹ ›

Donald Trump sade på måndagen att USA skulle ”återinföra den iranska blockaden” och ta ut en avgift på 20 procent på allt gods som fraktas genom Hormuzsundet. Enligt The Independent gav han beskedet i en telefonintervju med Fox & Friends och upprepade det på Truth Social, där han kallade USA ”Hormuzsundets väktare”. Irans utrikesminister Abbas Araghchi hånade förslaget offentligt och hävdade, enligt The Guardian, att Iran ”alltid har varit väktaren” av farleden.

Bakgrunden är att normalt kommersiellt beteende håller på att falla samman. The Independent rapporterade att trafiken genom sundet nästan stannat av: inga handelsfartyg syntes öppet passera under natten och vissa kan ha rört sig med avstängda sändare. Det är den typ av marknadssignal försäkringsbolag och rederier skickar när risk inte längre går att prissätta: man slutar segla, eller seglar i mörker och tar på sig följdrisker. Trumps föreslagna avgift skulle lägga en ny, uttrycklig kostnad ovanpå krigsriskpremier, förseningar och omvägar – och göra en säkerhetskris till en intäktsmodell.

Juridiskt krockar planen med grundtanken att internationella sund ska vara öppna för transit. The Independent hänvisade till FN:s sjöfartsorgan som sagt att det saknas ”rättslig grund” för obligatoriska avgifter för passage genom ett sund. Även om Washington skulle kalla avgiften betalning för eskort eller skydd blir den praktiska effekten att passage villkoras av en pålaga som en ensam stormakt kungör. Det inbjuder till efterapning från andra kust- och sjömakter. Iran har å sin sida hävdat att försök att använda farleden längs Omans kust inkräktar på Teherans befogenheter, medan USA enligt The Independent insisterat på att fartyg måste kunna passera ”utan hinder”. I den tvisten behandlar båda sidor samma korridor som något som ska förvaltas, inte bara passeras.

Förslaget landar dessutom i en region där det avgörande är vem som kan verkställa hot och löften. The Independent rapporterade att Irans revolutionsgarde påstod sig ha angripit anläggningar i Bahrain och Kuwait, förstört radarsystem i Oman och slagit mot bränsletankar och ammunitionsförråd vid flygbasen Prince Hassan i Jordanien, timmar efter att USA meddelat anfall mot iranska mål. I en sådan miljö är ett utspel om blockad och avgift inte bara politik; det är ett åtagande att stoppa, borda eller vända fartyg – åtgärder som snabbt kan trappa upp när flera militärer och kommersiella aktörer improviserar under press.

För Gulfstaterna och världens importörer blir följdeffekten att ”fri sjöfart” förvandlas till en förhandlad tjänst med flera tänkbara leverantörer. Araghchis svar, enligt The Guardian, avvisade inte själva idén om betalning; han tvistade om vem som ska ta betalt och till vilken nivå. Sundets säkerhet diskuteras därmed mindre som en gemensam regel och mer som en fakturerbar produkt.

På måndagen beskrev Trump USA som sundets ”skyddsängel” och sade att Amerika borde få ersättning för att kontrollera det. Rederiernas svar blev att inte synas i offentliga spårningsdata.