Asien

Kina släpper ut rekordmånga akademiker i ett redan trångt arbetsliv

12,7 miljoner nyutexaminerade möter brist på instegsjobb när staten styr mot högteknologisk industri och företagen automatiserar junioruppgifter, familjer betalar utbildningen i förskott medan examen blir kölapp med 150 ansökningar utan napp

Bilder

Graduates toss their caps in the air at a graduation ceremony at Nanjing Agricultural University. A record 12.7 million people graduated from college in China this year. Photograph: China News Service/Getty Images Graduates toss their caps in the air at a graduation ceremony at Nanjing Agricultural University. A record 12.7 million people graduated from college in China this year. Photograph: China News Service/Getty Images theguardian.com
Job hunters check out adverts on a wall in Shenzhen. Many graduates fear unemployment. Photograph: Dan Chung/The Guardian Job hunters check out adverts on a wall in Shenzhen. Many graduates fear unemployment. Photograph: Dan Chung/The Guardian theguardian.com
University graduates attend a job fair in Wuhan. An expert describes the jobs situation as ‘severe’. Photograph: AFP/Getty Images University graduates attend a job fair in Wuhan. An expert describes the jobs situation as ‘severe’. Photograph: AFP/Getty Images theguardian.com
Candidates line up for the written exam for civil servants. Competition for vacancies is intense. Photograph: NurPhoto/Getty Images Candidates line up for the written exam for civil servants. Competition for vacancies is intense. Photograph: NurPhoto/Getty Images Getty Images
The graduate jobs crisis has been exacerbated by China’s focus on high-value industries such as electric vehicles, batteries, chips and robotics. Photograph: Alex Plavevski/EPA The graduate jobs crisis has been exacerbated by China’s focus on high-value industries such as electric vehicles, batteries, chips and robotics. Photograph: Alex Plavevski/EPA theguardian.com

Kina examinerar i år rekordmånga 12,7 miljoner nya akademiker, rapporterar The Guardian. De släpps ut i en arbetsmarknad som sedan 2020 haft svårt att ta emot unga. Tidningen beskriver hur nyutexaminerade skickar dussintals eller hundratals ansökningar till instegsjobb som inte finns i den mängd som universitetsintaget antyder. Officiell statistik anger arbetslösheten bland 16–24-åringar till 15,6 procent.

Det akuta problemet är inte att den kinesiska ekonomin står stilla, utan vilken sorts verksamhet som växer. Enligt The Guardian har Peking styrt tillväxten mot mer avancerad industriproduktion och produktivitetsökningar i sektorer som elfordon, batterier, halvledare och robotteknik. De branscherna kan sysselsätta många, men mycket av efterfrågan gäller särskilda tekniska färdigheter, medan universiteten samtidigt har spottat ur sig allt fler allmänna examina. Resultatet blir en kö: miljoner meriterade sökande som trängs om ett tunnare lager av instegstjänster på kontor.

Automatisering gör kön ännu trängre från andra hållet. Instegsarbete är ofta repetitivt, övervakat och lätt att mäta – just sådant som företag kan ersätta med programvara när budgetarna stramas åt. The Guardian noterar att även utexaminerade från utbildningar inom datatjänster ser hur vissa junioruppgifter automatiseras med hjälp av artificiell intelligens, vilket tar bort den traditionella inkörsport där unga lärde sig genom att arbeta. Arbetsgivare kan då skruva upp kraven för de tjänster som återstår, eftersom söktrycket är så stort att de kan göra det.

Universiteten reagerar i den takt som byråkratin tillåter, inte i den takt som arbetsmarknaden förändras. The Guardian rapporterar att kinesiska lärosäten gör om utbildningsplaner och avskaffar examina som de nu kallar ”föråldrade”, med en kraftig förskjutning mot program inriktade på artificiell intelligens och teknik. Centralstyrningen gör sådana förändringar ovanligt enhetliga: när Peking stakar ut en strategisk linje kan hundratals universitet ställa om snabbt. Men en snabb omställning kan också skapa en samordnad överproduktion, där institutionerna jagar samma signaler och utbildar samma typ av akademiker i stor skala.

För hushållen betalas kostnaderna i förskott. Familjer finansierar år av studier i tron att en examen ger ett stabilt arbete; när jobbet dröjer eller blir sämre än väntat ligger räkningen kvar medan inkomsterna uteblir. För staten är trycket lika mycket politiskt som ekonomiskt: varje årskull nyexaminerade är ungefär lika stor som ett medelstort europeiskt land, och den kommer ut på arbetsmarknaden på en gång. The Guardians rapportering visar att flaskhalsen inte handlar om en tillfällig svacka i en enskild bransch, utan om en strukturell felmatchning mellan vad studenter utbildas för och vad arbetsgivare faktiskt anställer till.

The Guardian skildrar en ung redovisningsekonom i Shanghai med ett enkelt mått: omkring 150 inskickade meritförteckningar på en månad, utan ett enda erbjudande. Nästa sommar delar Kinas universitet ändå ut ytterligare miljontals examensbevis.