Politik

Storbritannien vill införa frivillig nattspärr för sociala medier för 16- och 17-åringar

Standardinställningar stoppar oändlig rullning algoritmflöden och pausar samtalsrobotar med artificiell intelligens, spärren kan stängas av med ett tryck och blir mest en prövning av statens regleringsvilja

Bilder

These changes are part of Sir Keir’s wider restrictions on children’s social media (PA Wire) These changes are part of Sir Keir’s wider restrictions on children’s social media (PA Wire) PA Wire
Technology secretary Liz Kendall is keen to introduce new safeguards for kids (Getty) Technology secretary Liz Kendall is keen to introduce new safeguards for kids (Getty) Getty

Storbritannien förbereder ett frivilligt nattligt ”utegångsförbud” i sociala medier för 16- och 17-åringar. Enligt tidningen The Independent ska standardinställningar i appar och tjänster som utgångspunkt spärra tillgången mellan midnatt och klockan sex på morgonen. Samtidigt ska funktioner som oändlig rullning och algoritmstyrda flöden stängas av, och användningen av samtalsrobotar med artificiell intelligens avbrytas med pauser. Ministrar säger att syftet är att minska beroendeliknande användning och förbättra sömn och koncentration.

Förslaget kommer i en bredare offensiv från Keir Starmers regering för att reglera ungas tillgång till digitala plattformar. The Independent skriver att regeringen förra månaden presenterade ett förbud mot sociala medier för personer under 16 år, som väntas börja gälla nästa vår och omfatta stora plattformar som Snapchat, Tiktok, Youtube, Instagram, Facebook och X, men inte meddelandetjänster som Whatsapp och Signal. Nattspärren för äldre tonåringar beskrivs däremot mindre som ett förbud och mer som en uppsättning standardval: tonåringar kan själva stänga av inställningarna, vilket kritiker pekar på som bevis för att politiken bygger på efterlevnad snarare än faktisk tillsyn.

Just den konstruktionen är också själva poängen. En nattspärr som genomförs via plattformsinställningar flyttar det praktiska arbetet till teknikbolagen, samtidigt som staten kan visa handlingskraft utan att bygga en kontrollapparat för tonåringars mobilanvändning. Men den skapar också en ny yta för efterlevnad: plattformarna måste fastställa ålder, tillämpa standardval och tydligt visa hur användaren kan kringgå dem. The Independent hänvisar till ett statligt försök med över 300 tonåringar och föräldrar, där man rapporterade bättre sömn och koncentration med nattliga spärrar, vilket ministrar nu använder som underlag för en nationell utrullning.

Paketet omfattar även tjänster med artificiell intelligens. Teknikministern Liz Kendall väntas presentera vägledning för barn, föräldrar och vårdnadshavare om säker användning, samt åtgärder för att begränsa ”farliga, vilseledande eller obekräftade” råd om psykisk hälsa från samtalsrobotar, enligt The Independent. Ministrar överväger också förbud mot tjänster som bedöms utgöra ett allvarligt hot mot barn. Undervisning i mediekunskap i skolorna ska dessutom stärkas från september, som ett utbildningsinslag ovanpå en politik som i grunden handlar om produktutformning.

Den politiska tajmningen är svår att missa. The Independent skriver att beskedet kommer bara dagar före fyllnadsvalet i Makerfield, och noterar att viktiga detaljer ska avgöras av den tillträdande premiärministern Andy Burnham. Samtidigt har de konservativas skuggutbildningsminister Laura Trott avfärdat nattspärren som ett spel för gallerierna, med argumentet att den kan stängas av och skaver mot andra regler som behandlar 16-åringar som vuxna i andra sammanhang.

I nuläget är regeringens mest konkreta styrmedel alltså standardinställningen: en spärr vid midnatt som kan tas bort med ett tryck, och en politik som ytterst hänger på om plattformarna inför friktion mer samvetsgrant än tonåringar lär sig att kringgå den. Det belyser en klassisk begränsning i statlig reglering av vardagsbeteenden: när kostnaden för efterlevnad läggs på andra och kontrollen är svag blir resultatet ofta symbolpolitik, samtidigt som staten ändå får ett nytt grepp om hur privata tjänster ska utformas.