Mellanöstern

USA drar tillbaka sina trupper från Irak före oktober 2024

Trump och Iraks nye premiärminister Ali al-Zaidi bekräftar datum i Vita huset och Pentagon hänvisar till avtal om att avsluta uppdraget mot Islamiska staten, soldater ut och amerikanska bolag in när 23 år av krig krymper till kontrakt och bankkanaler

Bilder

US military will be out of Iraq by end of September, Iraqi prime minister and Pentagon say US military will be out of Iraq by end of September, Iraqi prime minister and Pentagon say independent.co.uk

USA:s militär lämnar Irak senast i slutet av september 2024, uppgav president Donald Trump vid en pressning i Vita huset tillsammans med Iraks nye premiärminister Ali al-Zaidi, enligt The Independent. Al-Zaidi, som talade via tolk, sade att de amerikanska styrkorna ska vara ute senast den 30 september, samtidigt som ”amerikanska företag kommer att vara inne i Irak”. Pentagon upprepade senare att det finns ett bilateralt avtal från 2024 om att avsluta USA:s uppdrag mot Islamiska staten.

Beskedet sätter punkt för en lång process som började med invasionen 2003 och bombkampanjen ”chock och förskräckelse” som störtade Saddam Hussein, men där de massförstörelsevapen som angavs som skäl för kriget aldrig påträffades, skriver The Independent. Efter att de sista amerikanska stridande trupperna lämnade 2011 återvände USA 2014 på Bagdads inbjudan, när Islamiska staten erövrade stora delar av Irak och Syrien och irakiska förband kollapsade. Koalitionens stridsinsatser avslutades 2021, men en mindre amerikansk närvaro blev kvar för utbildning och samarbete mot Islamiska staten. Enligt The Independent hade USA omkring 2 500 soldater i Irak efter 2021, och många har redan dragits tillbaka sedan 2024 års avtal.

Det som återstår är en smalare och mer utpräglat affärsmässig relation. Trump beskrev omläggningen som en följd av bredare band och pekade på Iraks växande relationer med oljebolag: den ”stora relationen” kräver inte längre en amerikansk militär närvaro. Al-Zaidis formulering – trupper ut, företag in – drar en tydlig gräns mellan säkerhetsgarantier och kommersiell åtkomst, och visar hur inflytande i högre grad utövas via avtal, bankkanaler och tekniskt stöd än via stora garnisoner.

Samtidigt flyttas risk tillbaka till irakiska institutioner. Utbildningsinsatser och inbäddade rådgivare har varit ett sätt för Washington att hantera faran för ett återuppsving för Islamiska staten och de politiska kostnaderna av Iraks fraktionsstrider. När detta försvinner blir Bagdads säkerhetsapparat den sista spärren, medan USA behåller möjligheten att åter engagera sig på avstånd eller via regionala baser om hoten återkommer. Pentagons formulering, sådan den återges av The Independent, knyter uttåget till ett redan existerande avtal snarare än ett plötsligt brott – vilket antyder en nedtrappning som redan pågått i tysthet, bas för bas.

Tidsplanen är ovanligt konkret för en relation som ofta skötts genom öppna ”uppdrag” utan slutdatum, men den rymmer en välbekant obalans: avresedagen är fast, medan villkoren för vad Irak måste klara för att hålla militanta grupper i schack inte är det. USA kom 2003 med ett maximalt politiskt projekt och lämnar 2024 med ett minimalt.

På scenen i Vita huset kokade de två ledarna ned 23 år av krig, statsbygge och upprorsbekämpning till en enda mening: amerikanska styrkor ska vara ute senast i slutet av september, och amerikanska företag ska stanna.