Polis får timverktyg för att stänga gängens rekryteringskanaler på nätet
Ny lag kräver borttagning inom en timme och ger sanktionsavgifter upp till fem miljoner eller fyra procent av global omsättning, men rekryteringen flyttar vidare till krypterade chattar som Signal där polisen säger sig mötas av total ovilja
Bilder
Ny lag ska stoppa gängens mordannonser
dn.se
En ny svensk lag som börjar gälla på onsdag ger polisen ett snabbspår för att stänga ned nätkanaler som används för att rekrytera till våld, rapporterar TT via Dagens Nyheter. Materialet kan se ut som vanliga platsannonser, men ”uppdragen” kan handla om allt från att kasta en handgranat till att skjuta någon. Enligt de nya reglerna kan polisen beordra plattformar att ta bort berörda kanaler ”så snart som möjligt” och senast inom en timme.
Förändringen riktar sig mot en rekryteringsmarknad som flyttar dit uppmärksamheten och användarna finns. Polisen beskriver hur kriminella lägger ut annonser på stora tjänster som Tiktok och Snapchat, för att sedan flytta samtalet till krypterade meddelandetjänster när kontakt väl är etablerad. De säger också att de stora, lättövervakade grupper som tidigare bar upp verksamheten i allt högre grad har ersatts av mindre, och att gängen till och med har tagit över befintliga grupper kring harmlösa intressen som datorspel eller fotboll.
Det lagen tillför är inte en ny utredningsmetod utan en klocka. Tidigare har polisen enligt egen uppgift saknat tydligt stöd för att kräva borttagning av den här typen av innehåll, vilket i praktiken överlämnat frågan till företagens egna modereringsregler och deras svarstider. Nu kan utebliven efterlevnad leda till sanktionsavgifter. TT uppger böter upp till fem miljoner kronor beroende på hur allvarligt överträdelsen bedöms vara. I fall där rekryteringen är systematisk kan sanktionen bli så hög som fyra procent av leverantörens globala omsättning – ett försök att göra bristande samarbete dyrt för storbolag som annars kan behandla mindre böter som en normal affärskostnad.
Men genomförandet stöter på ett välkänt problem: de mest värdefulla samtalen flyttar till tjänster som är byggda för att stå emot just den här typen av ingripanden. Polisen pekar ut Signal som den vanligast använda krypterade meddelandetjänsten i dessa sammanhang och säger att den uppvisar ”fullständig brist på samarbete”. Samtidigt beskriver polisen nära samarbete med många andra teknikföretag, som enligt polisen vill göra mer – ofta med argumentet att skydda barn från att dras in i kriminella nätverk.
Sverige väntas bli det första landet i EU som tillämpar regler om borttagning med särskilt fokus på gäng, utformade efter lagstiftning som använts för att ta ned material som rekryterar till terrorism. Den parallellen är viktig: den placerar gängvåld i en regleringskategori där snabbhet och plattformsansvar görs till huvudverktyg, även när den underliggande organisationen är inhemsk och anpassningsbar.
Lagens hårda löfte är i grunden ett förfarande: ett beslut, en timme och en bot. Om det förändrar vilka som faktiskt rekryteras avgörs av vad som händer efter att det första meddelandet lämnar den öppna plattformen och hamnar i en krypterad chatt som polisen säger att de inte alls kan få borttaget.