Storbritannien reglerar köp nu betala senare som kredit
Långivare måste få tillstånd av finansmyndigheten och varje köp stoppas vid automatisk betalningsförmågeprövning, starkare återbetalningsrätt och kreditkortsansvar införs men avslag kan driva kunder mot dyrare oreglerade lån
Bilder
bbc.com
Getty Images Woman wearing colourful cardigan and drinking from a mug sits behind a computer screen.
bbc.com
Tim says he got himself into financial trouble
bbc.com
Brittiska tillsynsmyndigheter har nu börjat tillämpa ett nytt regelverk för så kallade köp nu–betala senare-långivare. Från och med onsdag måste leverantörerna ha tillstånd från den brittiska finansinspektionen, enligt BBC. För kunderna innebär det att upplägget närmar sig vanlig konsumentkredit: tydligare rätt till återbetalning och möjlighet att vända sig till den finansiella ombudsmannen om klagomål inte löses. Ombudsmannen räknar med att hantera omkring 2 000 ärenden kopplade till köp nu–betala senare före slutet av mars.
Den omedelbara ekonomiska effekten är att en friktionsfri kassalösning blir en kreditprodukt med spärrar. I det nya systemet måste låntagaren klara en omedelbar, automatisk prövning av betalningsförmåga för varje enskilt köp, annars stoppas köpet. Kritiker och skuldrådgivare har länge hävdat att branschen fungerat som ett halvt övervakat tillägg till handeln, där förseningsavgifter och rullande delbetalningar sprider småköp över många parallella avtal. Rådgivningstjänsten Money Wellness säger till BBC att man allt oftare ser människor använda flera sådana upplägg för vardagsutgifter, inte bara för enstaka större inköp.
Reglering flyttar kostnader och risker åt två håll samtidigt. Konsumenter som tidigare använt köp nu–betala senare som ett sätt att få ihop sin budget kan nu möta hårda gränser, medan leverantörerna måste bära kostnader för efterlevnad och acceptera formell prövning av tvister. BBC rapporterar att skyddet i paragraf 75 – som kan göra kreditgivaren solidariskt ansvarig för felaktiga varor över 100 pund – ska gälla, vilket ger ett skyddsnät liknande det som finns vid kreditkortsköp.
Den svårare frågan är vad som händer med dem som inte klarar de nya kontrollerna. Kate Pender på Fair4All Finance säger till BBC att nära hälften av dem som sannolikt får avslag inte har missat någon delbetalning, vilket antyder att gallringen kan stänga ute personer vars ekonomi ser skör ut i systemen men som i praktiken skött sina betalningar. Hon varnar för att när laglig kredit nekas försvinner inte efterfrågan, och att vissa i stället kan söka sig till dyrare eller oreglerade alternativ.
Klarna, den största leverantören i Storbritannien, invänder mot att reglerna skulle stänga ute stora grupper. Företaget säger att förändringarna i stor utsträckning formaliserar sådant man redan gör, som prövning av betalningsförmåga och tydlig prisinformation i förväg, och att skärpt tillsyn kan öka förtroendet och därmed tillväxten. Samtidigt omfattas inte vissa butikskedjors egna köp nu–betala senare-upplägg av den nya regleringen, vilket lämnar en del av marknaden utanför den nya avgränsningen.
Köp nu–betala senare började som ett sätt att dela upp betalningen i kassan utan att uppfattas som ett lån. Från och med denna vecka är det ett lån med tillsynsmyndighet, ombudsman och en spärrskärm som kan dyka upp i samma ögonblick som kunden trycker på ”köp”.